Arinya

...medan timmarna ila

Så börjar en av mina favoritlåtar. Det är poeten Dan Andersson som skrivit texten. I versionen nedan är det Sofia Karlsson som sjunger. Hennes härliga röst, kompet, texten... Ah! Har tyckt otroligt mycket om den här låten, ända sedan första gången jag hörde den (cred till Niclas som introducerade den för mig!) och jag har fortfarande inte tröttnat, även om jag ofta lyssnar på den om och om och om igen...

I somras var jag ju på lajvet Tuonelas port. Det finns ju alltid skönsjungande männsikor lite här och där, och den här skogen utanför Karlskoga var inget undantag. En natt/tidig morgon satt jag nära dem som hade vaktpasset. Det var ett par vackert sjungande killar. Efter ett tag slutade de, men jag bad dem fortsätta, vilket de gjorde. Och vilken låt sjunger de? :) Visserligen gav den mig ganska mycket off-vibbar, men det gjorde ingenting! Oh, så vackert det var att sitta där i skogsbrynet och höra ...jag väntar på en vandrerska från färdvägar vida, den käraste, den käraste med ögon blå...