Arinya

Igår blev det noll på hemmafru-fronten. Istället åkte jag vid niotiden mot Gävle. Det var jobb som hägrade! Men först ett stop på Ikea. Marrar måste äta, sanna mina ord! Så det blev en prima lunch på alla sätt och vis: god, mättande, billig och med efterrätt! Jag tycker det är helt ok att hosta upp 24:- för en köttbulletallrik och en liten chokladmousse. Sen shoppade jag tolv lådor innan jag åkte iväg på mitt jobbuppdrag. Sen blev det en sväng på Gävles tolkcentral för att lämna lite utbildningsbevis och så. (Japp, jag har börjat frilansa för Gävle nu också.) Efter det var det bara att sätta sig bakom ratten igen. Det kan vara lite tråkigt att åka bil alldeles ensam i sammanlagt fyra timmar, men den här gången njöt jag. Mycket tack vare det härliga vädret och den vackra hösten som börjat. Ibland värker det nästan i hjärtat, så vackert är det att åka genom Dalarnas skogar. Jag längtade efter att få vara ute i skogen, inte sitta i bilen och bara se det hela, jag ville uppleva det. Men man kan ju inte få allt man vill ha...

När jag kommit så långt som till Falun var jag dock tvungen att stanna bilen och ta en liten vilopaus och blunda lite. Jag har inte riktigt någon bilkondition än... Sen fortsatte i alla fall resandet, men inte ända hem. Istället stannde jag till i Leksand och plockade upp Jan-E och Josef, så bar det iväg till Romma. Cellgrupp hemma hos Dan. Fick för första gången se huset de bor i. Wow! Jättefint. Och Jan-E var ju helt upptagen av värmesystemen de har i huset...

Det blev fika, Hassan, skratt, Bibel, prat och en massa härlig bön! Klockan var en hel del innan vi kom iväg... Efter att ha skjutsat hem Josef styrde vi äntligen kosan hemåt och stöp i säng på en gång. Håhåjaja, trött var jag, men det var det värt.

P.S. Fyra timmar restid för en timmes tolktid, det är tinte helt ovanligt när man bor här borta ;)