Arinya

Nu har visserligen snön slaskat bort, men julstämningen har börjat gro och den ger inte upp så lätt! Vi har inte hunnit julpynta så mycket hemma, endast adventsljusstaken har hittat sin plats, men det kommer... Jag är så sugen på att börja med allt julbakande snart! Jag har planerat att jag ska hinna baka ganska mycket: pepparkakor, kola, knäck, lussebullar, morotslåda, kålrotslåda, köttbullar och julstjärnor. Dessutom skulle det vara kul att prova något nytt, kanske göra egen glögg? Vi får se hur det blir i realiteten, kanske hinner jag inte göra allt jag vill. Men det är ok, för det är ju inte det som är poängen, vilket jag på senare år insett mer och mer. Eller tja, man har väl mer eller mindre vetat det jämt, men det är ju inte alltid det har känts så. Speciellt inte när man var liten och det var så otroligt kul att få julklappar och man bara måste ha dittan och dattan i matväg för att det skulle bli en riktigt jul, snön var tvungen att infinna sig och man skulle prompt titta på Kalle Anka. Nu, nu är jag så glad för att jag genuint känner att det är ok om det inte finns någon julgran, om skinkan smakar konstigt eller om jag inte får några julklappar. Det jag vill är att träffa nära och kära och bara mysa, njuta av julefriden och förundras över vad många av oss faktiskt firar: att Gud kom till jorden, som en liten nyfödd människa i de enklaste förhållanden.