Såsande

Jag har fortfarande inte hittat tillbaka till några vardagsrutiner efter den långa påskledigheten. Inte för att jag brukar har så mycket vardagsrutiner i vanliga fall heller, men jag brukar i alla fall få en del saker gjorda här hemma. Nu känns det mest som att jag såsar omkring och inte gör något vettigt. Visst, jag smågrejar lite med akuta grejer så som matlagning (att jag ens gör det förvånar mig nästan!), men sådant som jag verkligen borde ta tag i blir mest bara liggande, som att reda ut en gång för alla hur man fyller i de grymt frustrerande paprena från Försäkringskassan eller ta tag i det som måste vara färdigsytt om lite drygt två veckor. Och vardagsrummet ser ju mer kaotiskt ut nu när Jan-E kom hem från LAN:et... Nu är han förresten borta igen, någon slags grej med jobbet.

Jag tar ju inte direkt vara på tiden om man säger så. Nu skulle jag kunna ta tag i något, klockan är ju bara nio på kvällen. Men nej, istället överväger jag starkt på att krypa ner under täcket och läsa en stund innan jag somnar. Kanske är jag lat, kanske har jag blivit duktig på att lyssna på vad min kropp behöver. Jag vet att det förstnämnda är sant, men jag tror att det andra också är det. Och eftersom jag har lyxen att disponera min tid så som jag själv vill, ska jag helt enkelt vara snäll mot min lekamen och låta den få lite vila i horisontalläge. Förhoppningsvis ska jag istället imorgon kunna uppbåda lite självdisciplin nog att göra någon nytta. Vi får väl se...

God natt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0