Feminist? Javisst!

Det här med feminism kan vara lite knepigt. För många är det självklart att kalla sig feminist, medan andra hellre skulle stoppa huvudet i en slaskhink. Typ. Jag själv är feminist. Men det har inte alltid varit självklart. Jag har alltid, ända sedan barnsben, tyckt att jämställdhet är något vi alla bör sträva efter. Orättvisor är ju fel, right? Dock har jag inte velat kalla mig feminist förrän på senare tiden. Jag har förändrats och min syn på jämställdhet, feminism, kvinnligt och manligt har gjort en rejäl resa!
 
När jag var yngre kallade jag mig inte feminist, det var ju bara läskiga manhaftiga kvinnor med orakade armhålor och som hatade män som var feminister. Nej, jag tyckte ju att alla var lika mycket värda, så jag kallade mig humanist istället. Tja, jag hade ju missuppfattat betydelsen både av vad en feminsit är och vad en humanist är! Men jag tror att det nog är ganska vanligt, det där med att missuppfatta och inte riktigt ha greppat begreppet. För jag får intrycket av att det idag är många vuxna som har samma bild av feminister som jag hade när jag var - låt oss säga - tolv år. Men det är kanske inte så konstigt, man har sina förutfattade meningar och ser ingen poäng i att ta reda på mer, för man "vet" ju redan.
 
De senaste åren har jag blivit mer intresserad i jämställdhet, läst mer, funderat mer. Förstått mer. Förstått vad feminism egentligen betyder och insett att det ju är ett ord för precis det jag står för. Jämställdhet är för mig oerhört viktigt, på alla plan. I en relation, på en arbetsplats, i förskolan, ute på stan, i media... Det läskiga är att det liksom är så inlärt hur kvinnor "är" och hur män "är", så vi reflekterar oftast inte över det hela, utan allt bara rullar på i samma gamla hjulspår.
 
Nej, jag är inte ute efter att vi alla ska klä oss i beige, sluta använda han och hon och istället bara säga hen om alla, sluta raka oss och bli typ... tråkiga. Jag är ute efter att alla ska ha samma chanser och möjligheter och att ingen ska bli diskriminerad, förtryckt eller utsatt pga kön.
 
Jag skulle kunna skriva så mycket mer i ämnet, men jag tror att det här inlägget skulle sluta som en riktigt svammelfest om jag inte hejdade mig. Jag ska försöka ta upp ämnet lite oftare dock, det är ju ändå viktiga grejer det här, och nu har jag bara skrapat lite på ytan!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0