Eller Marre. Eller Sister Mary. Eller Lillasyster Hallonsylt. Eller bara Maria.
Glädje!
Imorse gick jag med ett stort leende till skolan tillsammans med Jan-E. Anlendingen till detta? Vittjade brevlådan imorse och hittade en bröllopsinbjudan till Gustafs och Evelinas bröllop i sommar! Vilken härlig och ytterst rolig överaskning! Sist vi sågs (på nyår) var de inte ens förlovade, och nu ska de tu gifta sig. Åh, jag blir rörd i förväg...! De kommer vara så fina och lyckliga!
På samling som var i kyrkan ikväll sjöng vi några lovsånger. Riktigt härliga allihop, men en ligger mig extra varmt om hjärtat, nämligen Erik Tillings lovsång Sjung till Jesus. Ända sedan jag hörde den för första gången har tyckt väldigt mycket om den. Jag vet inte riktigt varför... Kanske för att den är så enkel på något sätt, rak liksom.
Kom och se detta mysterium Skapelsens Herre hängd på ett kors Kungars kung offrar sitt dyra blod Tyngd utav ångest, smärta och kval
Sjung till Jesus, han tog vår skam Tog all vår synd på sig Han har befriat oss Sjung till Jesus, ära Hans namn Sjung om hans trofasthet Han gav sitt liv och dog för oss
Kom du svage, här får du vila ut Kom du som sörjer, han ger dig tröst Kristus dog, uppstod till himmelen Ger oss sin nåd, ger oss sitt liv
Sjung till Jesus, konungars kung Nu och för evigt, han som är himlens konung Sjung till Jeus, vi är hans barn Nu och för evigt Sjung om den kärlek Gud oss ger
Sjung till Jesus, sjung till honom för det stora Han gjorde där på korset för oss!
Idag har jag försökt ta mig i kragen och skrivit lite på mitt examens-arbete. Som en del kanske vet försöker jag fördjupa mina kunskaper i det finlandssvenska teckenspråket. Idag har jag koncentrerat mig på tolksituationen. Källorna är entydiga och resultatet är inte särskilt upplyftande...
Jag bjuder på ett litet utdrag:
Bristen på finlandssvenska teckenspråkstolkar gör givetvis att finlandssvenska dövas tillgänglighet i samhället minskar. Dessutom är det inte möjligt för personer som använder finlandssvenskt teckenspråk att få distanstolkning. Hur framtiden ser ut för finlandssvenska tolkanvändare är inte svår att förutspå: om det inte utbildas fler tolkar kommer det snart inte finnas några alls.
Nu är det ett år sedan Johan gick bort. Det känns fortfarande inte mer verkligt nu än vad det gjorde då. Det är svårt att förstå att vi inte kommer se honom mer i det här livet...
Johans pappa Micael skriver bl.a. mycket om tiden efter, men här har han skrivit om tiden innan, och det är väl den tiden som är viktigast att minnas?
Häromdagen kom ju Björn upp. Så en dag när vi kom hem från skola och jobb eller vad det nu var traskade Björn upp till oss och berättade för oss att han hade fixat tvättmaskinen! Vilken lycka! Samtidigt var det lite snopet... Här har vi gått i snart tre månader och förgäves försökt få tag på någon som kan reparera maskineländet, men alla har sagt att de inte kan göra det. Det enda som krävdes var att Björn och hans envishet kom hit och grejade lite. Jag säger då det... :P Nåja, jag är i alla fall väldigt glad över att tvättmaskinen äntligen fungerar!
En del har undrat lite över varför jag inte uppdaterart min bilddagbok, blogg m.m. så mycket på sistone. Det korta, enkla och tråkiga svaret är att tiden inte räcker till. Ta t.ex. den här veckan...
Ja, så mån-tors är det helt enkelt fullt upp med skola och annat, efter det hem, laga och äta mat och sedan stupa i säng. Hinner inte ens göra allt det som ska göras här hemma... Plus en del annat som ska göras. Så då får bloggande och annat vänta lite.
Vår hyresvärd ska komma upp idag. Han bor på Matteses lite när han känner för det, och nu har han bestämt sig för att komma upp. Vi ska förnya kontraktet, prata tvättmaskin (som fortfarande står obrukbar eftersom folk tydligen anser den vara omöjlig att laga...) och brandlarm. Ska bli kul att se Björn igen! Dock undrar jag om det tillhör det normala att bli så glad över att få träffa sin hyresvärd... :P
Min vän Suss är ute och ser sig om i stora världen, lite mer precist är hon i Indien. Läs om det på hennes blogg, där det dessutom finns fina bilder! För er som kan tänkas vilja följa bloggen via bloglovin.com: glöm det. Av någon anledning fungerar det inte alls. I alla fall inte för mig.
Nu sitter jag hemma, veden sprakar i kaminen, Jan-E sitter och läser World War Z. Gött. Jag har haft en bra helg, men jag är glad att få lämna stockholmsstressen bakom mig och vara tillbaka i dalalugnet. Och som jag skrev förut: borta bra men hemma bäst! Dock är det lite tommare på bankkontot nu, men å andra sidan har vi med oss en del trevligheter hem, bl.a. hittade jag filmen The Darwin Awards när vi var på SF-bokhandeln, för andra gången den här helgen. Den kändes lite som ett måste :) Får se om den uppfyller förväntningarna... Så klart hittade vi en hel del annat kul att köpa på SF, men det har även inhandlats nyttigheter, t.ex. en bok från Kjell & Co som förklarar hur vardgsteknik fungerar - allt från batterier till trådlösa hemmanätverk. Jag är nog lite studieskadad, för egentligen tycker jag inte att sådant är så intressant...
Ja, och imorgon börjar skolan, vilket känns helt ok. Annars brukar det kännas lite ovilligt i slutet på lov... Nä, dags att börja dra sig mot sängen snart, så jag kommer upp i morgon, behöver min rekreationella sömn. God natt!
Befinner mig den här helgen i Stockholm tillsammans med Jan-E. Vi bor i Ninas och Johans lägenhet. För oss själva. Vi skrämde helt enkelt bort dem. Eller nä, de var vänliga nog att låna ut sin lägenhet medan de bor annorstädes. Vi tackar och bockar.
Vi anlände igår kväll, lagade lite mat och bara tog det lugnt med Nina innan hon stack. Idag har Jan-E och jag trampat runt i Stockholm lite. Köpt lite presenter, handlat lite på SF-bokhandeln såklart (Jan-E har hittat en zombie-serie som jag tror han kommer börja samla på, inget för mig men den verkar ändå relativt bra) och sprungit på några vi känner. Dessutom har jag för första gången ätit sushi (tog en rätt som hette Mirin, det kändes rätt, hihi ^^). Sen har vi fått konstaterat för oss att det är lönlöst att fortsätta jakten på en ny och fungerande adapter till vår externa hårddisk, det är lika bra att köpa en ny extern och sätta in den gamla hårddisken. Suck... Jag hoppas innerligt att det går fort, för nu ligger allt som jag hade på min bärbara på den externa och det är omöjligt att komma åt...
Och ikväll blir det fest! Vi ska på Ninas 25 års-fest, äta gott på Patricia och sedan får vi se vad kvällen har att bjuda på. Jag tror att det blir riktigt kul! Förutom Nina, Johan och x antal för mig okända personer kommer också Cattan och Gabriel att vara där. Nice indeed :)
Ja, och imorgon ska jag få träffa Kott-... eh, Niclas igen. Nice det också. Sen blir det till att åka hem till Dalarna. Det ska bli skönt! Även om det är kul att träffa folk man känner, gå i affärer i Stockholm osv, ska det ändå bli skönt att komma hem till Leksand där folk inte är stressade och har bråttom hela tiden. Det värsta är ju att jag själv blir smittad av allt jäkt här... Usch. Men men, jag ska i alla fall njuta av allt det andra medan jag är här! Dock är det ju sant det som så ofta sägs: borta bra men hemma bäst!
Idag har jag lärt mig att när räkor bli äldre byter de kön. Först är de små hanar, sen blir de stora honor. Hm. Intressant. För att citera Jan-E: "och du trodde det var jobbigt med puberteten!"
(Bilden är från http://www.havet.nu/images/500/3122.jpg)
Imorse när jag vaknade kvittrade vårkänslorna i mig. Både för att jag hörde fåglarna låta så där vårigt, men framför allt för att när jag öppnade ögonen var solljuset som sken genom fördragna gardiner precis som på våren. Jag ville inte riktigt dra isär gardinerna, för jag visste att jag då skulle få se ett väldigt vitt landskap utan den minsta grönska någonstans. Men våren är på väg, sakta men säkert. Det är vad jag intalar mig i alla fall. En lite tråkig grej med praktiken är att jag kommer missa hela april här i Grytnäs. En hel vårmånad kommer att ha gått mig förbi när jag kommer tillbaka! Visserligen kommer de säkert ha vår nere i Jönköping också, men det kommer inte vara samma sak...
Det blev visst inte ett så bloggtätt lov som jag hade hoppats. Men men, det är ju faktiskt inte hela världen... Jag har hittills haft ett ganska lagom balanserat lov, har hunnit med att jobba ett par gånger, gå på två körlektioner, gå härliga promenader (och även en mindre härlig då jag pulsade i snö som gick över knäna och när blåsten väldigt effektivt kylde ner varje kvadratcentimeter hud som inte var ordentligt påpälsad), skolarbete och hushållssysslor, samtidigt som jag hunnit läsa, äta choklad och bara lägga mig om känt för det. Ihelgen blir det dock lite annan struktur på dagarna, då drar nämligen Jan-E och jag till Stockholm. Får hålla tummarna att tåget går som det ska bara...
Blev väckt imorse av att de ringde från jobbet och undrade om jag kunde komma in idag. Inga problem, hade ändå inga konkreta planer för dagen. Så, då tar jag första bästa buss till Leksand! Den går om fyra timmar... Det finns mycket positivt med att bo här, dock ingår inte täta bussturer direkt.
