Arinya

Klockan är nu nio på fedagkvällen och alldeles snart ska jag gå och lägga mig. Lång jobbdag imorgon, då jag antagligen kommer oroa mig över barnets eventuella föräldralängtan (maken är på lajv så jag har ordnat barnvakt) och matvägran (något hon började med samtidigt som hon började förskolan: är inte någon av föräldrarna med äts inget alls. Dock har hon börjat äta på förskolan nu, tack och lov!). Dessutom somnade ungen supertidigt, vilket säkerligen resulterar i just en supertidig morgon också. Håhåjaja... Innan helgen började levde jag i villfarelsen att jag skulle få ett par dagar hemma tillsammans med Lea - åh, så skönt! Men icke... Nåja, man ska ju dra sitt försörjande strå till den familjeekonomiska stacken. Men om jag ska klaga lite till så kan jag säga att det känns som att jag håller på att dra på mig en sådan där dryg förkylning också. Pepparmyntste, ibumetin och sömn!

 

Nä, nu har jag gnällt färdigt. Jag hoppas att ni alla får en bra helg! Och jag kommer säkert ocskå att ha det bra, även om det inte blev som jag tänkt med. Flexibilitet - that's the life of a frilanstolk!

 

 

 

Nu sitter jag hemma igen, efter att ha varit på vift ett litet tag. Jag har spenderat helgen hos Anna, Stefan och Leo och deras två kattungdomar Mymlan och Lilla My. Ren semester har det varit! Förutom sovmorgnar (att visserligen vakna redan vid åtta, men utan ett larm på mobilen eller en morgonpigg tvååring, det har inte varit fy skam!) har det varit brunch på stan, brädspel, fika på Annas jobb (hon jobbar på ett jättemysigt stenugnsbageri ute på landet), god mat, härlig promenad, kattbus och ett allmänt avslappnat tillstånd. Och det är verkligen härligt att få träffa sina vänner då och då. Det känns lagom att åka hem nu, lite mer avslappnad än innan och med lite mer energi än innan. Det ska bli härligt att få krama och pussa på mina älsklingar, även om det här var högst välbehövligt. Jag är väldigt tacksam att jag hade möjlighet att åka iväg så här.