Mot Östergötland!

Nu är jag på vift igen, den här gången på väg till Linköping tågledes. Skönt att slippa köra! Anna och jag ska ut och vandra lite, vilket jag inte gjort på år och dar.
 
Just nu sitter jag alltså på tåget, och jag är hemskt nöjd med min mattermos! Jag köpte den för över ett år sedan för att kunna ha varm mat med mig när jag jobbar. Jag frilansar ju, så jag har oftast inte tillgång till en personalmatsal där jag kan värma upp min matlåda. Och jag är ju ganska förtjust i, och blir mättare av, varm mat.
 
(Jag hade tänkt ha med en bild på min fenomenala termos, men mobilen vill inte som jag vill...)

Arbetsnamn: Kiwi

Ja, det här med att lajvet bitvis var lite tungt och att jag blev tröttare än vanligt och så där, det beror på att jag har en fripassagerare. Just nu kallar vi henom för Kiwi, så får vi se sen vid årsskiftet vem det är lite mer exakt.
 
Fotograf: Jan-E
 

Aino Inkerintytär

Jag kom på att jag ju hade lite bilder i min egna kamera också, på hur jag såg ut på lajvet. Eller i alla fall morgonen innan jag åkte dit, när jag äntligen hittat alla kläder och grejer. Manteln/sjalen använde jag dock inte under lajvet och mellanklänningen i ylle användes väldigt sparsamt eftersom jag för det mesta var väldigt varm, istället hade jag en kortärmad linneklänning. Men det kan ni ju se här förresten, när jag spelade samma roll. Och förklädet blev ordentligt patinerat, på helt naturlig väg. (Lite Eura-dräkts-inspirerat, ja...)
 
 
Fotograf: Jan-E
 

Lajvbakis

Ja, jag är lajvbakis, alltså jag har en massa postlajvkänslor och -tankar som flyter runt i mig och pockar på uppmärksamheten. Jag var nämligen på lajv i helgen som var. Det var på tiden, eftersom senaste lajvet jag var på var för över ett år sedan! Den här gången var det ett lajv i Thulekampanjen, Jägarna och bytet hette det. Jag gillar verkligen thulelajv, och det här var inget undantag! Den här gången kände jag mig dock väldigt oförberedd och ensam, jag brukar ju alltid åka med en grupp eller åtminstone en kompis som jag snackar ihop mig med så gott det går. Men det gick över förväntan bra! Jag skulle återanvända en gammal roll som jag spelat ett par gånger tidigare i kampanjen - Aino - och jag skulle vara med gårdsfolket på lajvet. Det hela utspelade sig nämligen på jaktgården Edsätra, som skulle få en himla massa celbert besök under helgen (prinsar och prinsessor, grevinnor, drotsar, riddare... you name it!). Jag gillar att spela någon form av tjänstefolk av olika grad, för då har man alltid något att göra, så även den här gången. Men förutom att bära vattenhinkar, skala morötter och röra i grytor hanns det med en hel del intriger, känslor, skratt och utfrågning. En väldans bra blandning med andra ord! Något som saktade ner det hela var... tja, något som jag ska ta upp i ett annat inlägg tror jag minsann.
 
Jag hade ett väldigt bra lajv, men det kunde gott ha varit längre (som vanligt) för det känns mest som att jag hunnit värma upp och nu är redo att köra igång på allvar!
 
Fotograf: Theo Axner
Det här är alltså min grupp!

RSS 2.0