Arinya

I lördags kom vi hem, efter flera dagar i Stockholm. Hela familjen var iväg: jag för att jobba och Jan-E som föräldraledig, så lite ombytta roller blev det i några dagar. Det hela kretsade kring jobbet jag nämnde i förra inlägget, men en gnutta annat hann vi med också faktiskt. (Förresten, visst låter det lite fancy med "jobbresa till Stockholm"?) Och vad var det för jobb nu då? Jo, det blev faktiskt ännu en tillgänglighetstolkning, men teater den här gången. Det var på scen och det var mer ett samarbete än en neutral tolkning där tolken liksom "står utanför" situationen. Att jobba på det sättet jag gjorde nu var helt nytt för mig och jag skulle ljuga grovt om jag påstod att det inte var nervöst! Men det var också roligt, spännande, intressant och framförallt utmanande! Det är helt klart något jag skulle vilja göra igen, men just nu är jag innerligt glad över att få vara hemma igen och "bara" vara föräldraledig - jag blir nästan lite allergisk mot jobb när jag är föräldraledig! Bara tanken på att arbeta känns motig liksom. Jag tänker att var sak har sin tid, och är jag fullt upptagen med att ta hand om och vänja mig vid ett nytt litet liv - ja, då är inte förvärvsarbete så högt på prio-listan, inte ens om det är mitt drömyrke. Trots det är jag oerhört glad att jag tog det här uppdraget - det är liksom något jag velat prova väldigt länge och det var som sagt väldigt spännande och det har gett mig helt nya erfarenheter på yrkesområdet. 

 

Jag ska försöka skriva ett mer ingående inlägg om just det här uppdraget, vad det gick ut på, hur vi tänkte och resonerade, hur vi gjorde rent praktiskt osv. Jag tycker ju själv om att läsa om sådant (även om det inte skrivs mycket sånt, möjligtvis ibland i Tolktrycket), så kanske det finns någon annan som också skulle uppskatta det.

 

Ja, nu har det typiskt nog ekat lite tomt här på bloggen igen den senaste tiden. Anledningen heter "ny vardag", då Jan-E:s föräldraledighet är slut för den här gången (tanken är att det blir mer av den varan om ett år igen) och jag således är hemma själv med 1-3 stycken barn, varav en är väldigt liten, i stort behov av omsorg och närhet och sover tyvärr som en kratta om dagarna, och sedan också ett barn som har en härlig period av skrik och raseriutbrott (med "härlig" menar jag "så långt ifrån härlig man kan komma"), och den kombinationen är en smula... energikrävande. Har hänt att jag slocknat vid sju på kvällen. Jag är så himla glad över att Jan-E inte jobbar heltid just nu, det är då ett som är säkert! Nu har vi dessutom haft lite avslastning de senaste dagarna, vilket har varit ljuuuvligt! Snart ska vi dock tillbaka till ordinarie program...

 

Sen går också en del tid åt att förbereda ett jobb som är i antågande. Det är något utöver det vanliga (för mig), med en del förberedelser både vad gäller själva tolkningen men också runtomkring. Det ska bli spännande! Ja, så nu vet ni varför det är lite inaktivt för tillfället, men jag hoppas snart (tja, om ett par veckor i all fall...) ha åtminstone lite mer tid till att skriva här. Ha det så gott tills dess!