Arinya

Ja... Jag håller med det Jan-E skrev: det känns overkligt. Här går livet vidare som vanligt, utan avbrott. Och jag känner mig så läskigt oberörd, så långt borta från det hela. Kanske är det det intensiva förnekandet från i söndags som hänger sig kvar, kanske är det det geografiska avståndet. I vilket fall är det svårt att ta det till sig och verkligen förstå innebörden av det.

Jag skulle vilja vara i Borås nu... Samtidigt är jag tacksam för det jag har här. Jag är tacksam för de vänner som vet och förstår, som ställer upp bara genom att finnas (låter klyschigt, men det är verkligen så). Jag är tacksam över att veta att det ändå finns några andra här som sitter i samma båt.



Tre månader. Så lång tid var det sen jag träffade dig sist. Du var dig lik...