Arinya

Första veckan i juli minns jag som Den Varma Veckan. Då passade Jan-E på att åka på ett lajv som var placerat inte allt för långt utanför Borås. Efter det började vårt husvaktande, även om vi gjorde lite avbrott bl.a. för att åka till Göteborg, där Lea fick gå på Universeum med sin farfar och hans fru. Vi tog också en tur till Stockholm för att vara med på ett födelsedagsgrillhäng i en lajvby (ett ställe bra som något!). Vi tog oss även till Örebro den här månaden, för inte kan man ju missa glasscafét i Asker när det är sommar! Senare blev det ännu en tur till västkusten där vi bland annat puttrade omkring på Nordre älv med mamma och pappa i deras lilla båt och smaskade prinsesstårta. Det blev också ett par lugna dagar på landet hos farmor och farfar, alltid välbehövligt! Sen träffade vi ju också en himla massa trevliga vänner och bekanta, det sitter ju aldrig fel. Något av det som kändes mest i mammahjärtat den här månaden var att Lea sov utan sina föräldrar för första gången, det var inte lätt för mig kan jag säga (det kom ganska oväntat, så jag var inte särskild beredd på det, men det var på Leas egen begäran). Innan vi for från västsverige blev det ett par trevliga spelkvällar med kompisar och ett hett efterlängtat besök på Babbel för lite tapasätande (jag överskattar alltid hur mycket jag egentligen orkar äta...). Ja, sen lämnade vi ju faktiskt landet och for i österled till mina rötter: Finland. Där blev det stugliv, släktträffande, huvudstadsbesök och annat, och innan vi åkte hem hann månaden ta slut!

 

 

I början av augusti var vi fortfarande i Finland, såg på fornfynd, träffade släkt och åt glass. Så småningom var det dags att borda färjan hemåt. Och, oh! vad skönt det var att få komma hem efter så lång tid på vift. Dock hann vi inte vara hemma många dagar förrän Jan-E och jag lämnade Lea hos barnvakterna och styrde kosan mot Örebro och Malins och Axels bröllop. Vackert brudpar, undertbart bröllop! Efter en hotellnatt åkte vi hem igen, passade på att träffa lite kompisar som inte alltid befinner sig i Dalarna, syltade jordgubbar, jobbade, brunchade och träffade ännu mer trevligt folk. Dessutom var vi på ultraljud, där allt såg bra ut, puh! Vi tog även en sväng på Ikea och shoppade loss på kontorsfronten. Sen blev det då slutligen dags för Söderköpings gästabud; efter att ha försökt i flera år lyckades vi alltså äntligen ta oss dit! Den helgen blev ingen besvikelse, med marknad, glassrestaurang, kompishäng, en massa hästar, eldshow... Ett bra avslut på augusti helt enkelt!

 

 

 

 

Så kom även september, och förutom sedvanligt jobbande, MVC-besök, barnklädesloppisar och sådant så blev det äntligen ett lajv för min del! Härligt! Och inte nog med det: även en liten vandring tillsammans med Anna blev det. Inte så lång visserligen, men det kändes skönt att efter för många års uppehåll få komma ut i skogen, traska på i terrängen och nästa dag vakna till en riktigt kall morgon. Även ett besök på Dövas Dag 2015 blev det, nu när det faktiskt var i Leksand och allt. Insåg att senast jag var på Dövas Dag (i Stockholm den gången), var jag även då gravid. Får se om det blir någon slags trend för min del... Även frisören fick sig ett besök av mig, då jag passade på att bättra på det härligt lila i håret. Ja, i övrigt så deltog Jan-E och jag på en handledarutbildning, så nu kunde han äntligen övningsköra med någon i samma hushåll. Och så tog ju Leas Kusekul slut (knatte-ridskolan som hon varit med på och tyckt varit så spännande, och där vi helt klart kunnat konstaterat pälsdjursallergi för hennes del...). Sista kvällen i september var jag dessutom på en föreläsning: Fula ord- finns de? Kul och intressant, om inte annat så för att jag ju jobbar med just språk. Minnesvärt citat från föreläsningen: "Liksom, typ, alltså, bah - det är som verbalt mjäll."

 

Månaden inleddes med påsk! Vi tog vårt pick och pack och drog ner till Västsverige för en liten påskturné. Första stoppet blev hos (Jan-E:s) farmor och farfar på landet i Bohuslän. Det var påskbrasa och äggletning, påskmat och gungande i mängder. Efter det blev det besök hos mina föräldrar där vi fick den saknade påskdelen: memma. Till pappas stora glädje var Lea mycket förtjust i det! Vi besökte också vänner och övriga svärisar, jag klippte mig (inte helt nöjd med vad frisörens fria händer gjorde: en sfinxfrisyr...), vi strosade runt i ett vårigt Göteborg och hade det allmänt bra. Dock var det efterlängtat och skönt att till slut komma hem! Jobbet fortsatte i en förvånande maklig takt. Jag var på mitt första utvecklingssamtal som målsman! Jag färgade håret för första gången på länge, fast bara halva. Vi hade ett fint kompishäng hemma hos oss en hel helg, inklusive en tur till Böle. Måndagen efter höll jag i trådarna till en fortbildning som Jan-E föreläste på (han är bra duktig på undervisning, tur att han jobbar med det också!). Därefter rullade det på med jobb, träning, barnklädesloppis och Jan-E:s födelsedag (som dock uppmärksammades lite mer ordentligt senare).

 

 

I början på maj gjorde jag ett test som visade att jag var gravid. Jag hade ju misstänkt det ett tag, men nu var det bekräftat. Och så inleddes väntan på att de tolv första veckorna skulle vara över... Efter att april varit ganska lugnt på jobbfronten kom maj med en våg av arbete! Mitt i allt detta var Jan-E tvungen att infinna sig i Karlstad nästan en vecka och då passade bilen på att gå sönder i Bollnäs. Det var även då gravidhormonerna dansade runt lite och gjorde mig illamående, jättetrött och emotionellt tok-känslig. Som tur var kom det ingen repris på Kräkfest 2012, puh...! Men bra mådde jag inte. Vi fick mycket hjälp av vänner och bekanta, annars hade vi aldrig klarat den veckan! Sista helgen i maj var det sedvanlig medeltidsmarknad som gällde i Leksand. Utöver det var helgen fylld med gäster, grillning, pannkakor och en himla massa regn.

 

 

 

Största delen av juni var det vanlig vardag med jobb och annat hyfsat alldagligt, blandat med förberedelser inför sommaren, typ fixa eftersändning av post, vaccinera Lea mot TBE, införskaffa resevagn och annat smått och gott. Sen var jag faktiskt en sväng i Örebro på en härlig möhippa. Veckan efter var det återigen dags för midsommarfirande hemma hos oss. Det blev en massa god mat, kära återseenden, bofferkubb, Gropen och allmänt välbefinnande. Sen var det faktiskt dags att lämna Dalarna, men vår första etapp blev inte så lång: vi stannade i Fagersta och sov över hos ett par goda vänner och sedan fortsatte det i samma stil ner genom Norrköping (där vi nog var med resans höjdpunkt enligt Lea: Bamses värld på Kolmården!) och Linköping tills vi kom till de gamla hemtrakterna. 

 

 

Jag brukar ju försöka sammanfatta året som gått, så även denna gång. Nu har jag dessutom varit riktigt ambitiös och skrivit massor - så pass mycket att det nog är bäst att dela upp året i några separata blogginlägg, ett kvartal i taget. Egentligen är det kanske mest för min egen skull jag skriver det här, eftersom det är kul att kunna gå tillbaka och titta på vad som faktiskt hände under året. Kamera och mobilkamera har dock använts relativt sparsamt under vissa perioder, så på bildfronten är det inte fantastiskt mycket alla gånger... Nu kör vi!

 

Årets första dagar var Jan-E, Lea och jag fortfarande kvar i Borås, där vi försökte återhämta oss från vår kollektiva magsjuka. Sen var det dags att bila upp igen, med Kattis i sällskap. Väl hemma anslöt sig ett antal fina människor: Leo, Isabelle och Emil; några välbekanta, andra mindre bekanta - när våra dagar tillsammans var till ända var vi alla överens om att detta Pepphäng måste hända igen! I slutet av Pepphänget kom både min födelsedag och Malin och det åts tårta. Malin återsåg jag lyckligtvis bara två veckor senare, då jag hämtade upp henne i Örebro och vi tillsammans bilade ner till Linköping för att hänga hos Anna. Det blev ännu ett besök på Annas jobb, mums! Även Henke kom och vi myste tillsammans med oss och katterna. Januari har inte varit lika jobbspäckad som hösten 2014, så jag bestämmer mig för att åka ner till Uppsala några dagar och prova frilanslivet där, vilket jag gör efter min linköpingsvistelse. Jag blir inte heller där direkt överhopad av jobb, men jag får några uppdrag ändå. Jag fascineras av att vara i en stad där det liksom är gångavstånd överallt, jag hittar The English Shop och tittar länge på engelska matvaror i butikshyllorna och jag njuter av sovmorgnar hemma hos Alma och Morgan. Dock har jag hemlängtan och njuter i fulla drag när jag får träffa min lilla familj igen. Snart nog rullar hjulbäcksvardagen igång som vanligt igen.

 

 

Februari
I februari exploderade typ en jobb-bomb! Sjukt mycket att göra blev det! I efterhand kändes februari som ett enda töcken av förskolelämningar, jobb, bilkörande och schemaläggande. Det blev åter igen några dagars jobb i Uppsala, men den här gången tog jag familjen med mig. Det kändes bra, jag tycker ju så himla mycket om dem! Jag var faktiskt hos optikern en sväng för att kolla synen, eftersom jag upplevde mig se sämre än innan och det ju inte är helt ovanligt att synen (och en himla massa annat kroppsligt) förändras i och med graviditet och amning. Dock var min syn toppenbra, så det blev inga glasögon för min del. I mitten på månaden var det Jan-E:s tur att dra iväg, det blev exotiska Karlstad för plugg. Och som ett brev på posten fick jag heldagsförfrågning på jobbfronten när Jan-E inte var hemma, men då är det tur att man har grannar som ställer upp och hjälper till med Lea. Veckan därefter blev jag gräsänka igen, då Jan-E åkte iväg för att träffa Kattis. Sedan sammanstrålade vi allihop i Västerås på lajvkonventet Prolog. Och mitt under Prolog tog februari slut!

 

 

Så fort mars började, började också en lite välkommen minskning av tolkuppdrag. Nu blev det en mer hanterbar mängd jobb istället, vilket var skönt. Istället kunde jag lägga lite krut på att försöka arrangera en fortbildning för tolkar (ju fler personer som är inblandade i att något ska gå ihop, desto svårare att få ihop det...). Årets första stora vedarbete gjordes på gården, med tillhörande grillpremiär. Det var i början på månaden när det var helt fantastiskt vårväder med en massa solsken och vårkänslor! Sen kom snön igen... I slutet på månaden åkte vi till Värmland och hade en helg hos en kompis. Där badade jag badkar och blev bortskämd av Sofia, med levande ljus och gott att dricka där jag låg i vattnet! Rent bokstavligt var mars en ljusare månad, mer dagsljus och längre dagar - helt underbart! Då känns det faktiskt som att dygnet blir längre, vilket är högst välkommet när man tycker att tiden rent generellt inte räcker till.