Återförenade
Update
Nä, nu är det dags att plocka lite bär.
Almost famous
Dagens äckligaste
Jag kan säga att en burk med konserverade minimorötter som öppnats lite, lite grann och sedan stått i sommarrumstemperatur i butiken ett dygn kan komma att omges av en himla massa bananflugor. Det kan också komma att lukta riktigt vidrigt om man får för sig att tömma burken, som inte längre innehåller konserverade minimorötter utan istället mögliga minimorötter. Var det någon som sa något om rötmånad?
Ja, det var än så länge det mest actionfyllda som hänt på jobbet idag. Nu ska jag gå och äte lunch. Vad gör ni då?
(Och nej, inga bilder på det äckliga...)
Sofistikerade och högutbildade singlar
Jag såg en annons på nätet idag som jag reagerade lite på. Det var en detingsajt som riktade in sig på singlar "med höga anspråk". Av ren nyfikenhet gick jag in på deras sida (tja, jag passar ju inte in på deras kundprofil direkt, jag är ju för det första inte singel...). Jag stöter på ord som "höga anspråk", "högutbildade singlar med anspråk på kvalitet och nivå", "sofistikerade och högutbildade singlar" och "matcha dig med någon som lever upp till dina förväntningar".
Tycka vad man vill om just dejtingsajter, men just det här luktade lite kräsen. Jag har ju inte gjort någon djupgående studie, det här är bara ett första intryck. Dock handlar ganska mycket reklam om just ett första intryck och det säger ju en del att de har valt just de här orden kan jag tycka. Jag kanske är lite väl romantisk vad gäller kärlek, men jag tror inte att kärleken alltid bryr sig om att man har rätt utbildningsnivå, är sofistikerad eller i övrigt lever upp till de förutbestämda förväntningarna någon har på en eventuell framtida partner. Inte sällan hittar man kärleken där man minst anar det och då bryr man sig inte om det är en vägarbetare eller diplomat. Ibland slår kärleken ner som en blixt från klar himmel, ibland växer den sakta men säkert fram. Jag tror att man kan hitta varandra var som helst, men jag tror inte på det här med att vara kräsen. Kanske ratar jag min drömprins utan att veta om det, bara för att han inte är den jag tycker att han borde vara.
Visst, sen ska jag väl inte vara så obstinat och säga att det är helt fel väg att gå om man vill använda sig av en sådanhär dejtingsajt, det kan säkert funka lika bra som något annat och jag är inte ute efter att fördömma den som tycker att det här är något bra. Det är bara det att jag är lite skeptisk till själva tankegången och skulle nog inte själv vilja prova om jag var singel. Vad tycker du?
Bibliotikariebloggar
Jag har alltid gillat bibliotek. Helt enkelt ett himla bra koncept och en bra plats att vara på. En gång i tiden ville jag till och med bli bibliotekarie. Ännu idag kan jag känna av lockelsen ibland... Men jag vet att man inte blir bibliotekarie bara hux flux så där, att det är hårda studier som ligger bakom och att man sedan dagarna i ända inte bara går omkring och klappar på böcker. Då kan det vara kul att ta del av bibliotekariejobbet på distans istället. Hur? Genom en blogg så klart!
Sandra tipsade inte allt för länge sen om Arga bibliotekstanten. Så bra, så rolig, så sarkastisk! Ibland skrattar jag faktiskt högt när jag läser den, speciellt när bloggerskan skriver om vad hon egentligen skulle vilja svara på dumma frågor. Jag har läst alla inlägg på bloggen nu och sörjer att jag måste vänta tills den uppdateras nästa gång...
Två andra lovande bibliotekariebloggar som jag snubblat över när jag läst Arga bibliotekstanten är Conan Bibliotekarien och Kultist. Jag har inte ägnat dem så värst mycket tid än, Arga bibliotekstanten har tagit allt mitt bloggläsarfokus fram tills nu, men de verkar som sagt lovande och jag ska snart ta tag i läsandet av dem på allvar.
Sedan har vi också Seriebibliotekarien, en bibliotekarie som skriver mycket om serier helt enkelt. Har tänkt läsa den länge, men har liksom inte fått den berömda tummen ur... Efter att ha ägnat den lite tid kan jag konstatera att är man ute efter serierecensioner så har man kommit rätt, här hittar man allt från Marvel till lite de lite snävare serierna. Inte dumt inte.
Har du några bibliteksbloggar du vill rekommendera?
Ljus och sömn (eller bristen på det ena eller det andra)
På vintern är det så mörkt hela tiden att det är näst intill omöjligt att vakna. På sommaren däremot är det så ljust hela tiden att det är näst omöjligt att somna. Aldrig blir man nöjd...
Blaaaa...
Att ge
Det hemska som hänt i Norge kan vi inte göra ogjort. Den hemska svälten som just nu råder på Afrikas horn kan vi inte heller göra ogjord, men vi kan hjälpas åt för att få bort den. Eftersom det redan skrivits ett inlägg om det på annat håll känns det onödigt att jag ska upprepa det hela. Jag vill bara säga att det är pinsamt enkelt att göra något. Ge av ditt överflöd! Visst, vi kanske inte lever ett liv i överflöd med västerländska mått mätt, men det är inte vi som lider av svält faktiskt. Jag är inte ute efter att ge någon dåligt samvete, men tänk dig att vi i nordeuropa skulle råka ut för en svältkatastrof. Det finns helt enkelt inte mat och vatten till alla. Samtidigt vet du att i andra delar av världen finns det människor som har resurser att göra något åt situationen, att hjälpa. Men de människorna är fullt upptagna med att konsumera för egen del, så vi får klara oss bäst vi kan. Det är så det ser ut nu, men omvänt.
Ovant
Lägg ägg
Guldkant på kvällen
Veckans inköp
Jan-E med nya mobilen och stridssombreron.
Norge
Stängt var det här
Nu har jag stängt butiken, räknat kassa, tagit hand om pappersarbete som medföljer (skriv ut några papper, håla och sätt in i en pärm) och ska alldeles strax åka och hämta upp helgens gäst. Jag njuter av tanken på att det är helg. Inget jobb, bara vara hemma och pyssla och dona. Jag ska dessutom passa på att umgås med Jan-E de sista dagarna innan han åker bort en vecka. Så, nu är det hög tid att lämna jobbet och göra helg.
Rabarbermums
Det är ju nu man ska ta till vara det som finns i trädgården och koka saft, göra sylt och baka pajer. Rabarber har vi en del av här och vi har gjort både saft och paj nu i sommar. Smulpaj i all ära, men ibland vill man faktiskt ha något annat. Då vill jag tipsa om den här lite knäckigare rabarberpajen. Receptet har jag fått från Malin och var hon i sin tur fått det ifrån vet jag ej.
♥ 2 dl havregryn
♥ 2 dl socker
♥ 1 3/4 dl vetemjöl
♥ ½ tsk bakpulver
♥ 1 krm vaniljsocker
♥ 125 g smör
♥ 1/2 dl vispgrädde
♥ 1/2 dl ljus sirap
♥ rabarber i mindre bitar, mängd efter tycke och smak
1. Blanda alla torra ingredienser i en bunke.
2. Smält smöret i en gryta tillsammans med grädde och sirap.
3. Blanda ner det i bunken.
4. Lägg rabarbern i en smord form och bred på röran.
5. Grädda ca 40 min i 150 grader.
6. Servera med vaniljglass. Även grädde fungerar fint på en kall paj.
Marre goes XL
Jaja, ignorera minen...
För övrigt verkar det ha blivit på tok för mycket kläder här på bloggen den senaste tiden, det är ju inte så vansinnigt intressant egentligen. Får ta och skärpa mig, vet inte vad som flugit i mig!
She's one of us!
Så igår kväll när Jan-E och jag tittade på en intervju med 30 stycken olika lajvare på Prolog (ett lajvkonvent) kände jag plötsligt igen en röst. Inte kände jag igen ansiktet, för det hade jag ju aldrig sett förr, men rösten tillhörde omisskänligen Johanna Koljonen som berättade om sitt bästa lajvminne. Förutom att hon är en TV- och radiopersonlighet, författare, sångerska, moderator, you name it plus att att hon har vunnit På spåret med Marcus Birro, så är hon alltså lajvare också? Förvånad blev jag allt. Det är inte så ofta man hör om lajvande kändisar faktiskt. Vet ni någon mer?
Bildkälla
Susannes hantverk
Favoritvanten på sidan! Bildkälla
Idag har jag...
...fått veta att två vänner förlovat sig.
...fått ännu mer sug att åka på lajv.
...ätit rekordsnabbt.
...gått på bio med Henke.
...blivit besviken över sista Harry Potter-filmen.
...plockat upp två liftare.
Kort och koncist, sanna mina ord.
Glädjen med fint väder?
Strålande sol från en klarblå och molnfri himmel. Men det kunde lika gärna spöregna, för idag ska jag sitta inne och jobba hela dagen. Suck...
Giv oss idag vårt dagliga bröd. Och kaka.
För övrigt har jag blivit ganska kräsen när det gäller bröd: hembakt ska det vara! Det funkar också med konditoribröd eller något litet lokalt märke. Men inte alla de här stora märkena med sina väldigt massproducerade limpor, i alla fall inte i längden. Jag var i affären häromdagen och funderade på om jag kanske skulle ta och köpa hem lite bröd eftersom vi inte hade mjukt bröd. Men nej, jag var verkligen inte lockad av det jag såg i hyllorna. Det fick vara helt enkelt. Och varför inte köra på hembakt när det faktiskt är nyttigare, billigare, miljövänligare och godare? Visst, man har inte tid alla gånger att ställa sig och knåda, kanske inte heller lust, men när man väl gör det är det verkligen värt det! Och jag tycker det är ganska skönt att stå där med degen på bakbordet och faktiskt göra något med mina händer, bokstavligen jobba för brödfödan. Jag känner mig så duglig på något sätt.
Hemtrevlighet
Två år
Ett "normalt" jobb i tre veckor
*Gåvan är en butik som Sveriges Dövas Riksförbund äger. Där säljs allt från porslin och hemtextil till smycken till teckenspråksmaterial. Tanken är att finansiera förbundets verksamhet genom försäljningen, både i butiken och på postorder.
Dagens: skottsrutigt
Det är inte alltid så fördelaktigt att prata när någon tar kort på en.
"Marre, skratta inte..."
Loppisfynd
Men inte nog med det. Idag skulle vi lämna fem banankartonger fulla med grejer vi själva inte vill ha men som någon annan kanske vill köpa på loppis. Väl på loppisen blev vi av med lådorna och deras innehåll, men hittade både det ena och det andra vi själva ville ha. När vi sedan skulle ta en annan väg hem än vi brukar (eftersom Jan-E skulle peka ut var en familj vi känner bor) får vi se att det är en gårdsloppis utmed den vägen och - bingo! - där hittar vi lite mer saker!
Dagens samlade skörd.
Damejang (stavas det så?) för lajvbruk.
Boråsspelet (men hallå? Givet köp!), fin assiet, potetisskalare och ett set
med snygga ätpinnar ligger på gungstolen av amerikanarvariant.
Jag minns inte hur mycket vi lade ut på hela kalaset, men inte var det mycket! Hurra hurra! Snällt mot plånbok, miljön och de människor som får ta del av pengarna.
Dagens mönstrade
Linnet är köpt på H&M någon gång för typ tio år sedan.
Kjolen är äldre än så, troligen sydde mamma den när hon var yngre.
Att benen ser avlidna ut skyller jag på ljuset.
Hos fina Malin
På torsdagen bestod dagen till stor del av cykling, badande, solande och grillning. Lite jordgubbar och te också. Härligt, härligt.
Sista dagen gick vi på stan. Det var trevligt det, jag uppskattar de tillfällen jag kan gå på stan nu för tiden eftersom det vanligtvis inte blir så ofta (för er som inte vet: Leksand är inte särskilt stort). Jag fick med mig lite grejer från Myrorna och Indiska, kanske visar i bloggen sen. Efter att ha tittat på lite fjordingar och ätit lunch med Malin och hennes mamma var det dags att åka hem igen. Tack, Malin, för ena fina dagar!
Det var soligt och molningt om vartannat, men det var nog mest skönt att
inte solen låg på hela tiden.
Fina färger hema hos Malin.
Givetvis blev det kvällste också, precis osm på den gamla goda tiden när
vi bodde grannar på internatet.
Det vackraste
En kylig morgonbris
Sakta sveper genom rummet
Jag kryper tätt intill
Lycklig för att du finns till
(Ur Det vackraste av Cecilia Vennersten)
Bone
I vilket fall handlar det om monster, kor, Moby Dick, kärleksdikter, drakar, kungligheter och en kamp för att rädda världen. Episkt, för att använda ett modeord.
Här ser ni mig med mitt envolymsexemplar på 1332 sidor som jag fått av Rasmus. Ofta finns de separata albumen att låna på bibliotek. Dock har inte alla böcker getts ut på svenska, så vill du läsa hela serien är det nog bäst att läsa den på engelska.
Jag är väldigt förtjyst i de svartvita bilderna. Många serier idag är i färg, men jag tycker man får en annan känsla med svartvitt. Dessutom är det snyggt tecknat och med välbearbetade bilder, snyggt flyt i linjerna som ger ett mjukt intryck.
Avkoppling
Den nakna sanningen
Jag har ju redan förut gång tagit upp det här med kroppsform här och här. Den här gången tänker jag faktiskt ta ut svängarna lite mer, inte bara peka på kroppsformen utan faktiskt hela kroppen. För det är ju inte bara mängden fett och muskler och hur de är propotionerade som avgör om du klassas som snygg eller inte, eller hur? Det är ju en hel rad andra faktorer som måste tas i beaktande. För det är ju så att vi är grymt besatta av kroppen, på ett eller annat sätt. Och av någon konstig anledning så är det faktiskt så som Jan-E sa en gång när vi diskuterade det här: det som är naturligt är fel. Det kanske låter lite skumt när det faktiskt anses som fint att vara naturlig och fräsch, men låt mig förklara.
Kvinnor med hår i armhålan. Män som luktar svett efter fysiskt arbete. Rynkor. Någon som ammar offentligt. Gråa hår. Tänder med en svag nyans av gult. Hängbröst.
Hur många tycker att det här är något eftersträvansvärt? Inte? Nej, det här är väl saker ganska många försöker motarbeta på något sätt. Men ändå är det här fullt naturligt och något som de flesta kan känna igen sig i någon gång under livet. Men istället för att bara ta det för vad det är (naturligt!) rakar vi, rollar deo, köper dyra krämer, går undan när vi ska amma, färgar de grå håren, använder blekande tandkräm, köper en BH med push-up... Ja, ni fattar. Vi behöver inte vara totalt utseendefixerade, vi har ändå gått i fällen. Det naturliga har blivit onaturligt.
Nu kanske ni undrar varför jag gör en så stor grej av det här, ingen tar väl skada av att piffa till sig lite så att man känner sig finare? Jag håller väl i princip med. Man tar inte skada av att snygga till sig och känna sig fin. Men skadan sker när det blir ett tvång. När man inte längre gör det för att känna sig finare, utan man gör det för att inte vara ful. Det är en skillnad kan jag säga. När man måste fixa till sig, ta steget bort från det naturliga, för att inte känna sig ful. Jag tycker inte att det är särskilt bra... Man gör det utan att reflektera över varför, är det tex så katastrofalt att ha kroppsbehåring? Man ifrågasätter oftast inte normen, utan bara flyter med.
Om jag en dag får barn, vill jag inte genom mitt beteende säga "Du är fin nu när du är liten, men när du blir större måste du rätta dig efter normen för att klassas som fin, se bara på hur jag gör." Vad jag vill är att alla ska kunna se sig själva i spegeln, precis så som de är, och tycka att de är fina och vackra i all sin naturlighet. Det låter ganska utopiskt får jag medge, och det är det nog i dagens läge tyvärr.
Kroppen är naturlig och vad har jag egentligen för nytta av att göra om den? Vad vinner jag på att vaxa ben, noppa ögonbryn, dölja mina naturliga kroppsdofter, bleka mina tänder mm? Jag säger inte att jag aldrig gör något av ovanstående, jag bara frågar: vad vinner jag på att göra det, egentligen? Mår jag som person bättre av det? Vad är poängen? Varför inte bara låta det vara naturligt? Och nej, du behöver inte tro att jag propagerar för kroppsligt förfall, oklippta naglar, dåligt andedräkt eller nudism. Jag bara ifrågasätter varför man ska förkasta det naturliga vad gäller kroppen.
(Tillägas kan ju att jag inte är helt färdig med mina funderingar kring den här frågan, det finns säkert jättebra motargument, det kan hända att jag är helt ute och cyklar och jag vet ju att jag inte själv lever upp till mina önskningar om hur jag skulle vilja att det var. Men att börja fundera och ifrågasätta är ju ett teckan på att man faktiskt fortfarande tänker... Fyll gärna på med era åsikter!)
Hej från lägret!
Det är full fart mest hela tiden. Ibland blir jag ivägskickad på rast, men annars är det framplockning, undanplockning, disk och annat sådant kringarbete som gäller. Matlagningen lämnar jag åt någon som faktiskt har koll...
Jag kommer verkligen vara slut när jag kommer hem på söndag! Inte för att jag trodde något annat innan jag åkte hit heller i och för sig, men det har blivit en smula mer påtagligt nu när jag väl är här. Och fötterna tar stryk som bara den. Fast det är ju samma sak som när jag står i köket på lajv, så det är ju ingen överraskning.
Usch, jag är alldeles för mätt fortfarande... Som jag redan har tidigare erfarenhet av äter man i princip hela tiden när man är på läger och idag var inget undantag. Plus att vi två i köket blev bjudna på nobelmiddag idag också! De har olika intressegrupper på lägret, varav en är Mat & Bak. Idag lagade de en trerätters middag och funderade på vilken hjälte de skulle bjuda på mat (lägrets tema är hjältar), och de tyckte att kökshjältarna hade gjort sig förtjänta av att bli serverade en lyxmåltid! Man blev allt lite rörd.
För övrigt blir det inte mycket bilder härifrån, för jag lämnade kameran hemma. Dumt tycker jag nu i efterhand, men jag tänkte väl att jag hade tillräckligt mycket packning och att jag ändå inte skulle hinna fota något. Nåja, ni får väl föreställa er en fin lägergård helt enkelt. Och försök i den bilden få in både kakelugnar och plastgolv i samma rum... Visst skär det sig lite?
Suck...
Så där ja, ville bara få ur mig det, nu känns det bättre.
