Novembermörkret

Jaha, nu är det november, en av de tuffaste tiderna under året enligt mig. Precis som många andra tycker jag att det är jobbigt med bristen på dagsljus. Allt blir liksom så mycket segare. Att komma upp på morgonen, att orka göra något på kvällen... Och om man lider sömnbrist redan sen innan (pga småbarnsförälder...) så underlättar det ju inte med lite extra mörker precis. Att ta en kvällspromenad blir jobbigt istället för energigivande, att somna under nattning av barn blir mer regel än undantag... Visst, vi har ju den mysiga delen med en massa tända ljus och ett konstant flöde av te, men det väger faktiskt inte upp tröttheten. Usch och fy... Till saken hör att jag mer än gärna skulle vara ute mer och ta till vara det lilla d-vitamin som erbjuds, men eftersom minstingen är ytterst skeptisk till vagn (läs: skriker efter några få minuter), så blir det inte så många barnvagnspromenader direkt.
 
Har ni några tips på hur man bäst överlever energidippen i november?
 
 
 

Icke-bloggfrämjande vardag

Ja, nu har det typiskt nog ekat lite tomt här på bloggen igen den senaste tiden. Anledningen heter "ny vardag", då Jan-E:s föräldraledighet är slut för den här gången (tanken är att det blir mer av den varan om ett år igen) och jag således är hemma själv med 1-3 stycken barn, varav en är väldigt liten, i stort behov av omsorg och närhet och sover tyvärr som en kratta om dagarna, och sedan också ett barn som har en härlig period av skrik och raseriutbrott (med "härlig" menar jag "så långt ifrån härlig man kan komma"), och den kombinationen är en smula... energikrävande. Har hänt att jag slocknat vid sju på kvällen. Jag är så himla glad över att Jan-E inte jobbar heltid just nu, det är då ett som är säkert! Nu har vi dessutom haft lite avslastning de senaste dagarna, vilket har varit ljuuuvligt! Snart ska vi dock tillbaka till ordinarie program...
 
Sen går också en del tid åt att förbereda ett jobb som är i antågande. Det är något utöver det vanliga (för mig), med en del förberedelser både vad gäller själva tolkningen men också runtomkring. Det ska bli spännande! Ja, så nu vet ni varför det är lite inaktivt för tillfället, men jag hoppas snart (tja, om ett par veckor i all fall...) ha åtminstone lite mer tid till att skriva här. Ha det så gott tills dess!

Jag har inte glömt bloggen...

... eventuellt bara övergett den ett halvår eller så. Grejen är att det har hänt en del det senaste halvåret och energin och annat har väl inte varit på topp hela tiden. En av de stora anledningarna och en av de stora nyheterna (åtminstone för er som inte känner mig annat än via bloggen) är att vi väntar vårat tredje barn! Jag blev gravid i november och som vanligt var jag sjuuukt trött i början, plus illamående. Det sistnämnda har dock blivit lättare och lättare för varje graviditet, den här gången var ju a walk in the park jämfört med första gången, då jag var tvungen att åka till akuten till slut... Ja, så det här med att ha en bulle i ugnen har ju tagit en del energi och ork, speciellt i början och nu på slutet när vi haft en så ohyggligt varm sommar. Och där emellan har, vilket betydligt färre vet, Jan-E och jag haft den utan tvekan värsta tiden i vår relation. Jag tänker inte gå in på några detaljer, det känns helt klart allt för privat och personligt, men det har varit astufft, kämpigt och rent ut sagt fruktansvärt. Men vi är tillsammans och vi älskar varandra, vi tänker fortsätta med det och vi jobbar för att det ska bli bättre. Med det sagt, så har väl inte bloggen varit prio ett, så att säga...
 
Men nu, nu tänker jag göra ett blygsamt litet försök att skaka liv i bloggen igen. Vi får väl se hur det går, tanken är ju att det ska dimpa ner en bebis mitt i vår vardag snart, och då brukar det bli lite undantagstillstånd hemma hos oss ett tag.
 
Men vad, förutom det jag redan skrivit, har hänt sen sist då? Tja, under vårterminen pluggade Jan-E igen och jag försökte jobba så gott det gick. Vide har ju inte börjat förskolan än, så det har ju blivit lite pusslande med Jan-E:s plugg och mitt jobb och jag har helt enkelt fått tacka nej till en del, eftersom det ju varit jag som varit föräldraledig. Våren präglades också mycket av Leksands medeltidsmarknad. I och med att de förra arrangörerna lade ner och nya tog över, blev även Jan-E involverad i det hela och i slutänden blev även jag med på ett hörn, men det kan jag ju kanske ta i ett annat blogginlägg. Förutom att arrangera marknad var Jan-E även med och arrangerade ett lajv, så det var väl kanske ingen lugn vår direkt. Ja, och jag passade ju på att åka på ett lajv jag också, för vem vet när det blir läge nästa gång?
 
Sommaren har rullat på, minst sagt. I början på sommaren åkte vi på en väldigt kort västsverigetripp och träffade i princip bara föräldrar och farföräldrar. Sen var det dags för Jan-E att kasta sig in i sitt sommarjobb inom vården, och barnen och jag var mest hemma, även om jag åkte ut på några enstaka uppdrag också. Precis som alla andra har vi svettat oss igenom sommaren, usch vad dåligt tajmat att dessutom vara höggravid nu! I augusti slutade Jan-E sitt sommarjobb, för nu kunde ju Knyttet födas vilken dag som helst! Dock har ju inte det hänt... Men det var skönt att ha ett par veckor hemma tillsammans, hela familjen, innan Jan-E nu i veckan återigen började jobba, denna gång på en högstadieskola där han ska vara det kommande året. Och snart börjar Lea skolan! F-klass minsann. Och några veckor senare börjar Vide så slutligen förskolan. Och jag ska vara föräldraledig med Knyttet (om hen kommer någon gång...). Det blir med andra ord ny vardag för alla i familjen! Spännande.
 
Ja, det var väl det, lite snabbt så där. Jag ska försöka skriva lite mer här framöver, men jag törs inget lova. Ha det fint där ute i sen sista snutten av sommare nu!
 
Foto: Jan-E
Jag och mina go'a ungar! Bilden är tagen för lite drygt en månad sen, så magen har hunnit ändra karaktär något.

2017, del 3

September
September kom med umgänge, jobb, barnloppis, sista rättviksglassen och härlig septemberluft - typ som varje september. Det som skilde sig rejält från andra septembrar - och resten av mitt liv hittills - var att jag fick en slags överraskningsuppmuntran: en resa till London! Så oväntat och fantastiskt och rörande! Jan-E var planens upphovsperson, men många fina människor bidrog på olika sätt. Jag och Isabelle åkte tillsammans, åt hotellfrukostar, såg Les Mis och Shakespeare, gick på Portobello Road Market, åt en hel del pubmat, besökte museum och kul butiker och turistade i största allmänhet. Så otroligt tacksam över den resan! London, vilket ställe! När jag sen kom hem var det Jan-E:s tur att fara iväg på sin 30 års-present i Stockholm.
 
Marre, som snart ska titta på Les Misérables - live! - i London, woho!
 
Jo men såatteh... Jag kan ju säga att jag tillät mig själv att vara hyfsat turistig... Så till den grad att jag fotade de klassiska postlådorna (fast det är ju inte lådor... Cylindrar?)
 
Älskar septemberluft!
 
 
Oktober
En månad när vi firade både kanlebullens dag (oh, vad duktig jag kände mig efter den bedriften!) och Leas femårsdag! Vi fick diverse besök, jag njöt av oktobernaturen och så sydde jag en hel del, för även i oktober blev det lajv för min del. Ännu ett KH-lajv: "Det är vår jord". Ett fantastiskt helglajv där jag fick spela en roll som hade anledning att kastas mellan tusen känslor! Fantastiskt! Dock var det ett lajv som verkligen stannade kvar länge, på gott och ont. Dagen efter var det, hur "lajvbakis" jag än var, dags att ta tåget ner till västsverige med barnen. 
 
  
Oktobersol <3
 
 Oktobermorgon.
 
Foto: Anton Hag
 Oktoberlajv.
 
 
November
Efter ett par dagar anslöt sig Jan-E och det blev en knapp vecka i västsverige den här gången. Det var inte många vi hann träffa, men vi hann bli med en till bil, som vi sedan körde hem hela familjen i. Strax efter det flängde jag iväg igen, till Stockholm för att träffa lite vänner där. Ibland är det skönt att komma iväg själv också, om en har möjlighet. Så himla gött att få hänga med vänner, vara lite spontan, hänga till sent på natten och dessutom sova länge på morgonen utan någons fot i armhålan! Resten av november var kyla, fredagsmys, perunarieska, shopping (bläh...), jobb, bibliotek, ved och gräsänka i salig blandning.
 
Stockholmsvisit som ägnades åt att träffa bl.a. Gabbi!
 
  
 Vacker novemberkyla.
 
December
December blev som december brukar bli ungefär. Snö, mörker, julförberedelser i den mån vi orkat, en minskning av jobb kring julafton och framåt, och så lite julfirande och så, vilket blev med goda vänner i år (barn överallt!). Jan-E var på lajv, jag gav blod, vi såg den nya Star Wars-filmen (fast inte samtidigt då) och kring storhelgerna och deras efterdyningar har vi verkligen varit lediga så det står härliga till! Välbehövligt, helt klart. Året avslutades hemma hos oss med en kompisfamilj och en massa mat (som sig bör!).
 
 
Vinteridyll
 
 Vi hade lite julkortverkstad och mina föräldrar fick ett lite internt julkort.
 
 
Ja, det var det året det. Så här i efterhand känns det som ett ganska långt år. Något annat jag sett i efterhand är hur dåligt jag mådde en bra bit in på året, och egentligen har gjort ganska länge. Det var inte förrän jag började må bättre som mitt mående började klarna för mig. Men oh! så härligt det är att faktiskt må bra! Självklart är det inte ett ständigt lyckorus med fluffiga moln och inte ett enda bekymmer i världen, men att faktiskt kunna vara glad på riktigt, mer än för en kort stund, att inte slafsa runt i en enda grå sörja, det är ta mig tusen värt så otroligt mycket!
 
Vad gäller året som ligger framför, det färska 2018, vet jag inte riktigt vad jag har för förväntningar och förhoppningar. Så klart hoppas jag ju att den nya sysselsättningssituationen vi har ska funka, att alla ska få må bra osv, men utöver det? Jag vet redan nu ett par saker av lite större karaktär som jag håller tummarna för det här året, men det här med att ropa hej innan en har hoppat över bäcken osv, så jag håller på dem ett litet tag till innan jag berättar... Sen så låter det väl kanske lite tråkigt, men jag förväntar mig inget storslaget 2018 faktiskt. Allt har sin tid, och just nu tror jag inte det är rätt tid i mitt liv för stordåd och härliga förändringar. Jag önskar istället en trygg och stabil vardag med mycket kärlek. Kanske blir det så, när tillvaron varit gungig ett tag, när det dykt upp lite väl många motgångar - då kanske det är lugn och trygghet som lockar mest? Och jag menar, jag kommer ju att ha tid för allt det andra också, men det är inte rätt tid just nu bara. Jag är glad så länge jag får tillbringa tid med nära och kära och kanske ägna mig åt något kreativt då och då - bara det ger så himla mycket på må bra-kontot! Så, det får vara mina förhoppningar för 2018: kärlek och kreativitet!

2017, del 2

Här kommer del två av mitt 2017 (om nu inte det framgick av rubriken...), alltså maj till augusti.
 
Maj
Den första maj åkte jag och en av mina fantastiska kollegor till Stockholm och tolkade lite första maj-tal, det var ett riktigt litet äventyr och en ego-boost som var välbehövd! I slutet på månaden gjorde jag ett annat jättekul tolkuppdrag: jag teckenspråkstolkade en föreställning med gycklargruppen Mareld! I övrigt vill jag minnas att det var en både kall och solig maj månad. Vi hade dock fint väder under en av vårens höjdpunkter: Leksands medeltidsmarknad. Den här gången jobbade vi lite med att hjälpa till hos Korps, där det nu fanns två Vide:ar, inte ett dugg förvirrande...
 
Så himla glad över att ha fått vara med om de lite ovanligare tolkuppdragen den här månaden!
 
 En bild av en bild av en bild... Även glad åt att det blev en del penna-och-papper-tid för mig.
 
 Även medeltid blev det (även om den här outfiten drar mer åt vikingatid...).
 
Juni
I juni åkte jag till Stockholm en sväng för att delta på ett speltest för ett lajv. Det varade i några timmar men var en riktigt häftig upplevelse, med bra förberedande workshops och olika metatekniker under själva spelet (mer än vad jag är van vid, vilket i och för sig är ganska lite...). Jag var dock inte beredd på hur stark upplevelsen faktiskt skulle bli för min del. Strax där efter åkte vi ner till västsverige och sen var det jobb, jobb, jobb, för både Jan-E och mig. Det innebar en del stress, inte minst eftersom jag hade ett stort lajv att åka på i juli, med massor av förberedelser!
 
När en inte är hemma kan en njuta av att ligga kvar under täcket och dra sig.
 
Västkustselfie.
 
 Lajvprepp, om någon undrar.
Juli
Tack vare insatser från främst Jan-E men också många vänner, blev jag till slut färdig att åka på lajvet. Det var Krigshjärta VIII, ett av mina få större lajv jag varit på. Det blev en väldigt blandad upplevelse för min del, och nu i efterhand finns det en del saker jag skulle gjort annorlunda, men jag är glad över att ha fått uppleva ett stort KH-lajv. Och så tacksam och rörd över all den hjälp och pepp mina vänner ställde upp med! Under juli bevistade vi även ett vackert bröllop och hängde med vänner, vilket gav guldkant åt tillvaron.
 
Foto: Mathias Daniel Tervo
Jag spelade Valerie de Foix på Krigshjärta VIII.
 
 Alltså, naturen <3 Så otroligt terapeutisk på alla sätt och vis.
 
Tydligen var vi inte klara med sjalandet. Japp, kan fortfarande rekommendera det.
 
Augusti
I början av augusti skulle jag ha åkt iväg på min 30 års-present: en resa till Island (jag har fortfarande lite svårt att greppa den presenten...!), men av ganska många anledningar, och efter mycket trixande och fixande och lösande och grubblande, fick jag se mig besegrad av omständigheterna och avboka resan. Den kommer att bli av, men det här var helt uppenbart inte alls rätt tid. Däremot blev det lite ströjobb (både tolkeri men också på PMU i Leksand), sommarliv, besök av mor och far, bärplockande och syltande. I slutet på augusti åkte vi dessutom på en roadtrip som tog oss till vänner i Linköping, ett besök på Kolmården (mesta tiden spenderades på Bamses värld men jag hann också bli lite åksjuk efter ett par åk i den nya, grymma berg-och-dal-banan), stressinförskaffande av finkläder (alltid glömmer en något hemma...) och slutligen bevistade vi ett fantastiskt bröllop med vigsel i fårhage, festivalstämning, mycket kärlek och dans till långt in på natten!
 
Åh, vad jag gillar att bo i vår by! Varje årstid är fantastisk här, men sommaren är något extra.
 
En av de roligare delarna med att sylta: skriva etiketter... 
 
 Ett par fantastiska, nygifta människor!

2017, del 1

Även om bloggen inte är så livlig just nu ville jag göra en årsresumé, om inte annat så är det ju kul att ha för att titta tillbaka på åren som gått ibland. Jag delar upp den i tre den här gången.
 
Januari
Vi började året med att fira Vides födelsedag, tänk att det redan och bara hade gått ett år sedan vi fick träffa honom för första gången! Kort därefter tog han också sina första steg. Även jag fyllde år, och firade lite lätt med en riktigt chokladig tårta tillsammans med lite vänner och familj. Det blev en del större och mindre milstolpar under januari, bla tog Jan-E körkort - skönt att ha det avklarat till slut! Han åkte iväg på lajv och efteråt blev jag så himla peppad och lajvsugen av allt jag läste och hörde om lajvet, vilket bla resulterade i lite ritande. Jan-E blev även sjukskriven terminen ut, vilket gav lite blandade känslor och behov av nya rutiner i vardagen. I slutet på månaden tog vi en tur ner till västsverige och bevistade då ett 80-årskalas och tog en sväng på Sjöfartsmuseet. 
 
Ibland kan det kännas lite så här... 
 
Chokladig chokladtårta indeed!
 
Januarikyla.
 
 
Februari
Vi fick en del besök under helgerna den här månaden. Härligt, eftersom det lätt blir att en som föräldraledig blir lite isolerad om en inte har så mycket ork. Jag tog mitt första tolkuppdrag på över ett år och mjukstartade så mitt jobbande. Lite ringrostig, men skönt att vara ute på fältet igen! Det var också nu vi bestämde oss för ändrade nattvanor för att bespara vårt äktenskap en massa onödigt bråk och tjafs och allmän sorg på grund av trötthetsirritation. Alltså blev det madrass i barnens rum för min del och ingen amning för Vides del. Det hände inte ofta, men till slut fick jag sova min första hela natt utan avbrott! En del av er förstår nog storheten i det...!
 
 
Jag började lite smått att preppa sommarens lajv. Gött, behöver inte tänka på att fixa tältplats när jag har de här brokorna!
 
Marre winter edition
 
Mars
Ja, vardagen rullade på, om än lite knaggligt vissa gånger. Vi var på 30-årskalas, klädbytardag, öppet hus på Västanvik och traditionsenliga våfflor hos våra våffelkompisar (dock blir det väldigt sällan på just våffeldagen...). Vi såg med glädje att Lea nu faktiskt trivdes bra på förskolan och att hon tyckte jättemycket om gymnstiken hon nu började. En minnesvärd kväll tog hon och jag spontant med oss kvällsmaten ut i skogen bakom garaget och satt i mörkret och snön med våra ficklampor och sörplade varm choklad. I slutet på månaden gick jag faktiskt på bio, jag såg Sameblod - en viktig film om Sveriges mörka historia som sträcker sig in i modern tid.
 
 
Det går i vågor, men biblioteket är ett ställe vi alltid återkommer till i vår vardag.
 
Jag var lite krasslig ett tag, men som tur är har jag en omtänksam Lea som ordnar sällskap åt mig.
 
April
Den sjunde april hände något fruktansvärt i Stockholm: en lastbil rusade fram och körde ihjäl flera personer och orsakade kaos och rädsla. Det som dock gjorde ett stort intryck var den enorma värme, solidaritet och okuvlighet männsikor visade. Istället för att översvämma nätet med hat och rädsla, spreds hjälp, omtanke och välvilja ♥ I april hände även sådant som brukar hända i april, typ påsk och memma och tussilago och Jan-E:s födelsedag. Fast det här året var det 30 år jämnt som gällde, så det blev en lite större fest än vanligt med nära och kära från när och fjärran. 
 
  
  
Två säkra vårtecken.
 
En lite sen födelsedagspresent: en pussel-intrig till sommarens KH-lajv!

Post-storhelgs-tillvaro

Ja, nytt år och sådant där. Nya möjligheter, brukar det heta också. Nåja, nya rutiner är vad det blir här i alla fall. Det känns som att varje ny termin innebär nya rutiner, på gott och ont. Den här terminen ska Jan-E börja plugga igen (han var ju sjukskriven förra vårterminen och sen på höstterminen jobbade han på halvtid), så nu får vi lägga upp vardagarna uteefter det helt enkelt. Så vi får se hur det blir, Lea kommer ju gå på förskola och Vide kommer vara hemma med mig även denna termin och hur det blir med mitt jobbande får vi se. Jag kommer ju fortsätta frilansa och ta de uppdrag jag får och har möjlighet att ta, men det är ju alltid svårt att veta hur många förfrågningar det blir. Ja, utöver det finns det inte så många storslagna planer. Tja, ska väl försöka komma iväg och simma någon gång i veckan i alla fall. Knepigt det där med träningen, skulle vilja träna som förut, men törs inte riktigt med den här kroppen (saker och ting kan ändras en del när en varit gravid ett par gånger...). 
 
Men än så länge lever vi i storhelgernas förlovade land: "jullov" (fast den enda av oss som egentligen har jullov är Lea). Sena och långdragna frukostar (nåja, barnen är ganska snabba på att äta, de är inte i det skedet i livet att de uppskattar en lugn och lååång frukost), knappt någon arbetsinsats vid matlagning (restfest!), allmänt softande (jaja, sen ser ju hemmet ut därefter också...) och knappt en endaste tid att passa. Ganska njutbar tillvaro. 
 
Hur har ni det, så här i storhelgernas kölvatten?

Ny termin, nya tag!

Och så har vardagen så sakteligen börjat i ny form: hösten 2018-edition. Nu jobbar Jan-E halvtid som folkhögskolelärare (på våran gamla skola Västanvik) och resten av tiden är han föräldraledig, jag är föräldraledig den tiden Jan-E jobbar och resten av tiden är jag tillgänglig för frilansuppdrag, Lea har börjat sitt sista läsår på förskolan och Vide hänger hemma och på öppna förskolan med Jan-E och/eller mig. Det ska bli skönt med lite mer fasta rutiner! Allt har inte lagt sig till rätta än, men jag tror vi kommer in i vardgaslunken ganska snart och hittar de sätt som funkar bra för oss. Sen får vi se hur det blir nästa termin, då är ju tanken att Jan-E ska tillbaka till plugget. Men nu är det hösttermin än så länge - en termin i taget!
 
 

PMU i Leksand

Jag har i sommar jobbat några dagar på Pingstkyrkans second hand i Leksand. Det har jag verkligen trivts med! Jag har tyckt om att ha fasta arbetstider, tydliga arbetsuppgifter med utrymme för eget ansvar och initiativ, trevliga arbetskamrater och så klart möjligheten att faktiskt värma sin lunch ;) Jag har mest jobbat med kläderna (jag har då bla jobbat med att sortera, prismärka, galga, hänga ut i butiken och allt kringjobb...) men jag har även jobbat lite med leksaker och att hjälpa kunder när vi haft öppet. Igår hade vi lite fredagsfeeling och möblerade om lite i butiken (barnklädesavdelningen blev flyttad och fick sig verkligen ett lyft!) och det blev lite ny skyltning bla i form av en tjusig slipstavla! Kom gärna och titta själva hur bra det blev nästa gång det är öppet, vilket är på onsdag 14-18 (japp, det är slut med sommartider nu). Det är bra grejer som säljs i butiken, till fina priser. Varje gång vi har varit där som kunder har vi alltid kommit ut med något, vare sig vi varit ute efter något särskilt eller bara kollat runt lite. Om inte annat kan man ju ta en fika i cafét! Här hittar du adress och öppettider.
 
Det är både skönt och roligt att varva tolkeriet med helt andra jobb ibland. Variation förnöjer! Man kan ju inte få allt alltid, så då kan det vara kul att prova på lite annat, även om det är tolkning jag alltid kommer hålla på med i första hand, men speciellt när det är lågsäsong för tolkningen, som det ju är på sommaren, kan det vara både trevligt och behövligt att bryta av med ett tillfälligt extrajobb.
 
Så, PMU har varit en riktigt trevlig arbetsplats och det är helt klart en av mina favoritaffärer i Leksand. Bor du i närheten kan jag helt klart rekommendera dig att göra ett besök!

Och så blev det sommar

Jag är ju ganska kass på att höra av mig till nära och kära, så även här på bloggen märker jag. Det var några månader sen sist. Jag tänker faktiskt ibland att det skulle vara kul att blogga lite mer, om inte annat så för att det är kul att gå tillbaka och läsa om vad man gjort, tankar, aktuella händelser mm. Men så fortgår resten av livet och jag skyller lite på barnen. För det blir ju fullt upp, åtminstone med den som är ett och ett halvt år nu (men hjälp, det går så fort! Samtidigt som det känns som "va, bara ett och ett halvt år? Det var ju en evighet sen vi hade bara ett barn."). Och är det inte fullt upp med den ungen så är det den andra, eller de där tre miljoner sakerna som behöver göra hemma och... Näe, nu skulle inte det här bli ännu ett inlägg om hur mycket jag har att göra så att jag inte hinner prioritera bloggen, även om jag skulle vilja blogga mer. Det är gjort tillräckligt många gånger från mitt håll.
 
Det är mitt i sommaren, men det känns inte så. Jag förknippar sommaren framför allt med värme och ledighet. Det har inte infunnit sig så mycket av någondera i år tycker jag. Jo, det har ju varit varmt en del, men också ganska kallt (min tekonsumtion brukar sjunka drastiskt på sommaren, pga värmen. Inte i år. Igår tror jag att jag drack 3-4 muggar te (vilket är ganska mycket på en dag för mig under övriga året också...). Om vi nu ska mäta sommarvärme i min te-konsumtion...). Och visst har jag jobbat försvinnande lite den här sommaren, men istället är jag föräldraledig, och är ganska mycket själv med barnen. Det är en annan femma om både Jan-E och jag är lediga, för då kan man ju få sig en skvätt egentid ibland men framför allt hjälps man åt med barnen så att det blir ett lagomt lass och man kan ha kul ihop på ett annat sätt, kanske rent av åka bort ibland.
 
Alltså, nu låter det som att jag haft en helvissen sommar. Det har jag inte. Det har inte varit bara guld och gröna skogar, men den har varit bra. Vi har varit iväg ett par svängar, bla en släktbesökar-trip till västsverige, jag har varit på lajv, vi har haft härliga besök hemma hos oss... Och ätit glass - som sig bör. Nu får vi se hur resten blir. Den blir inte helt som planerat, vilket är ganska trist, men det kan ju så klart bli bra ändå. Just nu är det dock mest jobb som ligger framför både Jan-E och mig den allra närmaste tiden. Den ännu närmare tiden (idag) ser det inte uta att bli bättring på det kalla vädret, Jan-E ska snart iväg igen och spendera kvällen på jobbet och jag ska hänga med Fisen och Skrutten (nej, inte två kaniner, mina barn). Sen kanske en lugn kväll med te och Orphan Black? 
 
En liten sommarselfie i blåst och solnedgång på västkusten.

Sorg och solidaritet i Sverige idag

Precis som många andra har jag chockats av nyheterna från Stockholm; lastbilen som i full fart körde ihjäl flera personer och orsakade kaos, panik och rädsla. Fruktansvärt. Men svårt att sätat ord på, jag tror inte ens att jag liksom har lyckats ta till mig det hela ordentligt. Kanske för att Stockholm är så långt bort från min vardag, kanske för att hela händelsen är så långt bort från min vardag... Hemskt och ogreppbart.
 
Men samtidigt blir jag varm i hjärtat. Samtidigt får jag hopp. För när det här händer, det fruktansvärda, ställer sig folk tillsammans, ställer upp. Många erbjöd skjuts, öppnade sina hem, hjälpte varandra, stöttade och visade så mycket värme och kärlek! På sociala medier men också ute på fältet, vad jag har förstått. Jag har också uppfattat att polisen gjorde ett fantastiskt bra jobb, vilket så klart skänker trygghet. Visst finns det sådant som jag hade önskat inte behövde vara, tex medias rapportering, ryktesspridning och en del fördomsfulla och hatiska kommentarer på nätet, men det som ändå ger störst intryck efter att detta hänt är den överväldigande värme och solidaritet människor visat. Självklart kan inget av det ändra den oerhörda sorg och tragedi som nu drabbat många människor, men det ger ändå hopp. Och hopp är något vi behöver i dessa tider.
 
Ta hand om varandra ♥
 
 

En liten snabbvisit på bloggen

Vårväder med bländande solsken, smältvattenpölar på gräsmattan och den här mamman med för lite sömn i bagaget ("för lite bagage i sömnen" höll jag på att skriva, ni ser ju...). Ja, varför sitter jag här då? undrar jag faktiskt nu. Jag borde gå ut. Passa på. Nu är ärendena på datorn uträttade, jag orkar ändå inte ta tag i några sysslor pga obscent lite sömn och nödchokladen är uppäten. Så, nu går jag ut. Tjingeling!

2016 - del 3

Så, nu kommer slutligen tredje och sista delen av mitt 2016. Enjoy!
 
September
September bjöd på mycket härligt väder: både perfekta sensommardagar och höstdimmiga morgnar. Vi inledde september med ved. En kompis och jag ägnade en hel dag åt vedhämtning, medan övriga skötte markservice. Sen var det bara lite kapning, kärrning och stapling kvar... Och än var det inte slut på syltandet! Jag fick även ofrivilligt göra något för första gången: krocka med ett rådjur. Så klart inte kul, men tyvärr inte helt oväntat med tanke på att vi har en hel drös här i Hjulbäck.
 
Något av det roligaste med att sylta är ju att göra etiketter!
 
 Familjen åkte på sjalträff - eller knytkalas (haha!) - och kände och klämde på allehanda sköna bärdon.
 
Oktober
Hösten var som höstar brukar vara: lite tung så där. Men nu var det lite mycket på något sätt... Dock hittades det ljuspunkter, bl.a. blev vår underbara Fis ännu ett år äldre (alltså, vi har en fyraåring i familjen, wow!), vi träffade vänner och jag gick faktiskt på teater.
 
Ja men, så kan det kännas ibland...
 
Som jag har väntat på att den ska dyka upp på biblioteket... Lätt en av de bästa barnböckerna! 
 
November
I november blev det en hel del träffande av folk - trevligt! Nog var jag väl lite lappsjuk i perioder under hösten, jag minns att jag var helt lyrisk efter att ha träffat hela två kompisar under en och samma eftermiddag! I slutet på månaden blev det en tur neråt landet. Det blev Ikea x 3 (perfekt ställe att stanna och pausa på när man är iväg med barn), vindstömning, loppis, Naturhistoriska museet och så klart att träffa nära och kära. 
 
Marre i härligt november-ljus.
 
 Naturhistoriska muséet i Göteborg.
 
December
Jag sökte ett jobb faktiskt, gick på intervjun men fick det inte. Jättetråkigt, men inte mycket att göra åt. Men som bonus gick familjen på Vasamuseet, alltid något! Sen svishade december månad förbi, precis som den brukar göra. Vi försökte skala bort så många jul-måsten som möjligt, men hann ändå med julkortsmakeri, kolakokande, diverse bakning och annat. Julafton firades på ett mycket trevligt sätt med brunch tillsammans med vänner och sedan middag, paketöppning och mys (så klart var det fortfarande allt det där stojet och grejandet som hör till när man har en Fis och en Skrutt...!). I mellandagarna fick vi besök av lite vänner och sen var det dags för lite magsjuka, woho! Vi var visserligen friska till nyår men ansåg ändå att ett lugnt firande nog var vad vi mäktade med. Vi avslutade 2016 med en relativt stillsam kväll med familjen, god mat och slutligen en himla massa skratt och flum - inte dumt alls!
 
Ett av julkorten vi gjorde. Så himla kul, det här med julkortsmakeri! 
 
 Pepparkakshuset som går på temat "man tager vad man haver", omgivet av traditionstyngda figurer så som tomte, dalahäst och diverse dinosaurier.

2016 - del 2

Alltså, jag är ju pinsamt seg med årssammanfattningen den här gången... Nåja, nu är del två av tre klar i alla fall. Hugg in!
 
Maj
Aprilväder är jag varje år beredd på och räknar inte riktigt helt med att våren är ordentligt kommen förrän i maj, men nu blev det visst aprilväder i maj också... På en vecka gick vi från vinterjackor till shorts, för att sedan få snö igen! I början på månaden hade vi Sara Begner och fotograf-Maria hemma hos oss på blixtvisit, det lagades mat till en kall matlåda och fotograferades och kändes ganska stockholmskt... Jan-E drog ännu en gång till Karlstad (oh, vad jag börjat avsky Karlstad!), vi fick besök av mina föräldrar, min mobil gav upp andan och jag åkte på frilansträff med minstingen. Sista helgen i maj var det som vanligt Leksands Medeltidsmarknad, en av vårens stående höjdpunkter. Själva marknaden imponerade inte särsdeles mycket i år, men det var kul att träffa alla härliga människor!
 
Ett vårigt Mora - äntligen sol och grönska!
 
Leonora i Mareld undehåller med gyckel på medeltidsmarknaden - som sig bör! 
 
 
Juni
Juni började med ovanligt mycket sjukvårdsbesök, mest rutingrejer och vacciner. Det var också nu Vide och jag fick några dagar på tu man hand eftersom Jan-E och Lea drog iväg på jobb i Hedemora. Min nya mobil (en Fairphone 2) kom och det var dags att vänja sig vid den. Vi försökte hitta på lite "somriga" grejer tillsammans när vi väl var hemma allihopa, typ grilla på byns strand (småregningt, blåsigt och bajsigt...) och gå på skogskyrkis. Sen var det dags för Jan-E att sommarjobba heltid och då passade vi på att åka på semester en vecka, ända till Leksand!
 
Skördesäsongen börjar så smått med rabarber.
 
Äntligen grönt och lummigt och varmt ute! 
 
Juli
När Jan-E:s jobbvecka var slut återvände vi hem igen. Vi drog fram det 40-50 år gamla tältet ur förrådet och körde lite trädgårdstältning och sov till och med ute i tältet hela familjen. Vi kostade på oss lyxvarianten och släpade ut diverse kuddar och madrasser! Vi gick med Lea på fotbollslek, vilket kändes så oerhört ovant, eftersom vi direkt inte är de mest sportiga föräldrarna på den här sidan någonting alls... Och så drog kalasveckan igång med att min efterlängtade Rino-klänning kom hem och kort därefter började folk att droppa in under några dagar, för att sedan kulminera i mitt 30 års-kalas, wihoo! Vi hade folk hemma i en hel vecka, tidvis lite slitidgt men kul! Sedan drog vi iväg till en kompisfamilj och deras sommarstuga i skärgården, så oerhört idylliskt var det. Kort efter att vi kommit hem fick vi ett hemskt besked: en kär vän hade gått bort. Så overkligt och så fruktansvärt på en och samma gång...
 
 
 Rino-klänningen
 
 Solnedgångsmys på klipporna med Lea.
 
Augusti
Jan-E fortsatte jobba på, det blev långa dagar ensam hemma med båda barnen... Så kom begravningen, vacker, varm, personlig och så oerhört tung. När Jan-E slutligen jobbat färdigt sina veckor blev det en liten tripp ner till Landet, alltså (Jan-E:s) farmor och farfars sommarstuga nere på västkusten. Det var sol, bad, farmors mat, släktingar, kex - ja, precis som det brukar vara med andra ord. Både på vägen ner och på vägen upp gjorde vi stopp hos kompisar, eftersom vi satsade på nattkörning och jag inte orkar köra 47 mil så sent på dygnet. På hemvägen åkta vi dessutom via Smultronstället, glassrestaurangen i Söderköping! Det var också i augusti den Coop-tidningen dök upp där vår familj figurerade. I övrigt var det mycket plockande och konserverande under augusti månad: vinbärssylt, blåbärsylt, äppelmos, blåbärsmarmelad, plommonmarmelad... 
 
En av alla läckra tapeter på landet.
 
  
 Det blev en hel del blåbärsturer i skogen. Dock fick svampen stanna kvar.

2016 - del 1

Ok, nog för att jag brukar vara seg med mina årssammanfattningar, men det här borde väl vara något slags rekord?? Nåja, bättre sent än aldrig. Den här gången kör vi året indelat i tre inlägg. Först ut är januari till april.
 
Januari
Vi började året där det förra slutat, hemma hos familjen Roos. Årets första dag firades med två födelsedagar: vi började ypperligt med födelsedagsbrunch til Ericas ära och slutade med  en annan födelsedag, nämligen Vides! Efter det var ju januari, särskilt början, lite halvkaosig, rörig och med bristand ork. Tur då att man han vänner som kommer och ställer upp med allt från att ge oss matlådor till att umgås med Lea. Mitt i alltihopa fyllde jag 30 år, men eftersom jag bara en vecka tidigare hade fött barn blev det inget hejdundrande kalas, istället ett stillsamt men tårtfyllt firande med familjen. Det var också i januari som vintern körde igång på allvar, ett tag pendlade temperaturen mellan tjugo och tjugofem minus, då även strömmen passade på att gå ett antal gånger. Utöver det som nu nämnts gick såklart en hel del tid åt till blöjbyten, amning, bärande och tvättande (tänk vad mycket en så liten människa kan påverka...!).
 
Sov du lilla Vide ung...
 
Januarisol och kyla.
 
 
Februari
Mina föräldrar kom och hälsade på och fick träffa Vide för första gången. Det var även då vädret betedde sig ganska drygt: slaskfest lite då och då, följt av minusgrader och så lite blött på det = halt! Efter att hela familjen varit hemma tillsammans en månad blev det så dags för Jan-E och Lea att återgå till jobb respektive förskola, dags att vänja sig vid en ny vardag med andra ord. Februari var också semlor, sjalande och försök att börja med pennorna igen.
 
Semmelfail...
 
Alltså, sjalen! ♥
 
Mars
Nu började almanackan fyllas på mer och mer. Trots att jag inte jobbade så var det inte brist på aktivitet... Det var många bäckar små: brukarråd på förskolan, lunchdejt, kvällsjobb för Jan-E (vilket alltid resulterar i ett logistikpussel), påhälsningar, lekland mm. Det var även i mars som jag för första gången var ensam hemma med barnen i ett par dagar (självklart övergick de hyfsade nätterna till mardrömsnätter just de nätterna när jag var ensam vårdnadshavare...). Även påsken kom, inklusive den årliga påskmusikalen "Vem är den mannen?"; jag gick som sig bör på den teckenspråkstolkade/-gestaltade föreställningen. I övrigt firades påsk med svärmor och hennes särbo, lugnt och med mycket godis. Vi hann också med vår första sjalträff och jag fick lite mer hands on uppleva skillnaden på sjal och sjal, och var helt lyrisk efteråt och hyfsat inställd på något slags köp av bärdon. I slutet av mars klippte Jan-E av sig majoriteten av sin långa man och jag gick omkring och insåg återigen hur snygg han är! Ja, och så präglades ju nästan hela mars av min nyfunna entusiasm för Instagram som jag äntligen lyckades skaffa.
 
Min snygging <3
 
Ellen Ekman hade författarprat i Borlänge, sånt går ju bara inte att missa!
 
April
Så här i efterhand känns april som en hyfsat grå, tung och stressig månad. Mycket logistik som skulle ordnas, saker som skulle fixas, barnloppisar som skulle besökas, däck som skulle bytas, ännu en karlstadfärd för Jan-E, mående som inte var på topp för någon av oss... Sedan fanns ju ljusglimtar också: till stor del bestod de i vänner som vi träffade! Dessutom deltog jag efter mycket velande i en lettering-workshop som leddes av Sofie Björkgren-Näse (aka Fia-Lotta Jansson). Jag njöt i fulla drag av att få sitta och få vara organiserat kreativ! Dagen efter var jag med Lea på Tyst Teaters familjeföreställning Lilla Röd, en föreställning med drakar, teckenspråk och en fjantig kung - helt klart en hit! I slutet på april inföll som vanligt Jan-E:s födelsedag, så det blev tårta, blommor och presenter. Vi avslutade månaden i Örebro och lite i Storfors, där vi träffade vänner.
 
 
Lettering-kursen var verkligen sååå rolig och givande!!
 
 April var som det brukar vädermässigt: härlig vår och blaskig snö...

Lite uppdatering

Åh, jag saknar faktiskt bloggen! Tid och prioritering - det är det som sätter käppar i hjulet som vanligt... Men men, det är ju inget nytt! Låt oss nu istället ta en snabb uppdatering.
 
♦ Jag är fortfarande föräldraledig. Vi får se hur länge till. Från början hade vi en plan, Jan-E och jag. Sen kom verkligheten ikapp och vi skrotade planen helt och gjorde en ny. Sen kändes inte den planen särskilt bra, så vi reviderade den. Nu blir det troligtvis en fjärde version, men vi vet inte riktigt... Tanken är dock att jag ska börja ta lite uppdrag då och då för att fasa in mig på fältet igen.
 
♦ Efter att det varit väldigt tumultartat på förskolefronten den senaste tiden, har det nu lugnat sig och vi har hittat en helt ok lösning som alla parter är nöjda med. Och oj! vad ledsen och arg man kan bli när ens barn utsätts för något!
 
♦ Jag har börjat rita lite mer igen! Hurra hurra! Inte på samma nivå som när det begav sig, men mer än ingenting ändå. Det mesta sådana, plus en del annat, hittar en på mitt instagram (lillasyster_hallonsylt för den som är intresserad).
 
♦ Jag försöker sy, plugga och peppa för sommarens storlajv: Krigshjärta VIII. Det blir mitt första stora KH och jag åker inte specifikt med någon, så lite nervositet finns det ju! Plus redan nu stressen att jag inte ska hinna färdigt, yay... (Oh, klicka här för en massa snygga, coola och inspirerande bilder från kampanjen! Det finns så himla mycket begåvade och kreativa och duktiga människor där ute!) 
 
♦ Prick nu är vi i västsverige. Det var 80-årskalas i helgen som gick och nu passar vi på att träffa våra föräldrar lite. 

Ny höst

Så var hösten igång (fast det för all del inte riktigt känns så med varmt solsken och ljumma vindar). Ny termin, nytt läsår, ny förskoleavdelning, nya kurser på universitetet... Hösten är verkligen nystart - varje år! Jag saknar det här med att gå i skolan och starta igång höstterminen med tomma skrivblock, något nytt plagg, påfylld energi efter sommaren, kanske nya klasskompisar eller att återse sina gamla klasskompisar, nya saker att lära sig, förväntningar och pirr! Nu är det ju inte riktigt så längre, det var länge sedan jag pluggade. Trots det så blir det ju ändå höst igen, med allt vad det innebär. Jag ska dock inte köra igång med något nytt, jag ska "bara" fortsätta att vara hemma med Vide. Däremot ser vardagsrutinerna för familjen som helhet annorlunda ut den här terminen, så då blir det ju annorlunda för mig också. Jan-E har slutat jobba och ska istället fokusera enbart på plugget, som ju ändå är på 100%. Han pluggar visserligen på distans, men den här terminen har de ändå en hel del tider som kräver närvaro via internet - dock slipper vi att han åker iväg till Karlstad och det är för mig ett enormt glädjeämne! För att skippa en del långrandiga detlajer så kan jag ju sammanfatta det hela med att det blir mer regelbundna tider och kortare "ensam vuxen med barn"-dagar för min del, vilket redan nu känns väldans skönt. Sen försöker både Jan-E och jag komma igång med lite träning också, för bådas del för att må bättre generellt och för min del vill jag orka alla äventyr som hägrar nästa sommar. Dessutom ska vi få lite hjälp utifrån med att få livet att rulla lite lättare. Som en del av er vet, i alla fall de av er vi känner privat, har vi haft det ganska tufft av olika anledningar, så då har en vän erbjudit sig att åka en massa mil typ en gång i månaden för att komma hit och vara ett par extra vuxenhänder. Det känns jättebra! Eventuellt blir det stöttning från andra håll också, vi får se. Plus att vi har lovat oss själva att bli bättre på att be folk om hjälp och inte säga nej å deras vägnar innan vi ens frågat dem.
 
Så även om det inte blir några enorma omställningar vad gäller min sysselsättning, så innebär hösten ändå ett visst mått av nystart. Sen är ju faktiskt Vide äldre också och har utvecklats en hel del sen i våras, så exakt likadant blir det ju inte, den tiden vi är hemma han och jag. Just nu känns det ändå som att familjen har ett hyfsat bra grundschema som vi ska finslipa lite, det känns någorlunda hoppfullt faktiskt. Och än så länge är hösten dessutom väldans fin!
 
 
 
 

Vad är det för en dag??

I vår väggalmanacka kan man på dagens datum läsa att det idag är sverigefinnarnas dag. Jag känner mig lite träffad, då jag ju är andra generationenes sverigefinne. Kul att vi har en egen dag i almanackan! Eller...? Jag har liksom ingen aning hur denna dag ska uppmärksammas. Ska man fira med syltgris-kalas, sitta och minnas turer man tagit till det ljuva Finland, tycka lite extra illa om SD...? Själv sitter jag här vid datorn med min Suomi-tröja och käkar importerad kanelskorpa, dock inte med någon särskild hänsyn till vilken dag det är...
 
På Wikipedia finns följande att läsa: "Dagen började firas 2011 och från och med 2013 finns den som en officiell dag i den svenska almanackan. Sverigefinnar utgör den största nationella minoriteten i Sverige och dagen ska synliggöra den sverigefinska minoritetens historia, språk och kultur som en del av det svenska kulturarvet."
 
Efter lite googlande har jag kommit fram till att det inte är en dag som uppmärksammas på många håll, men det som händer är lite olika kulturevenemang, typ finsk musik och "kom och skapa din egen vapensköld eller logotyp med en finsktalande konstnär". Inte så konstigt kanske, att detta inte är en jätteuppmärksammad dag i vårt avlånga land, med tanke på att den 1. riktar sig till en minoritetsgrupp och 2. instiftades hyfsat nyligen.
 
Ja, nu vet ni alltså det. Och om ni nu slutligen undrar vad en sverigefinne är, kan jag upplysa om att det helt enkelt är en person bosatt i Sverige med finskt ursprung och finska som modersmål (du kan läsa mer här). Sverigefinskan har en officiell ställning som ett av Sveriges fem (eller sex, beroende på hur man ser på det) minoritetsspråk, och är faktiskt den största minoritetsspråksgruppen. Och vad innebär det då? Jo, man kan ha rätt att få använda sitt modersmål i myndighetskontakter, få möjlighet till tex skolgång på sitt modersmål mm (läs mer här och du vill veta mer).
 
Det var väl dagens allmänbildning det! Slutligen: nedan en sverigefinsk flagga.
 
Bildkälla
 

2015 - del 4

Oktober
Tja, ingen jättespektakulär månad. Vi försökte träffa en del vänner och hänga och ha det bra - vilket vi lyckades med vill jag påstå. Och mitt i alltihopa fyllde våran Lea hela tre år! Fort går det... Jan-E och jag repeterade andning och pratade förlossning en del med vår doula, vilket resulterade i mindra oro och rädsla inför förlossningen - typiskt bra grej! Sen, mitt i en vanlig vecka, drog jag till Stockholm och gick på teater. Jag var tillsammans med Helena på en föreläsning som Lotta Lundgren höll i. Lite starstruck bytte jag några ord med henne efteråt. Jag tror för övrigt att det de flesta av oss kommer minnas efter den förläsningen är kul nu-apan! Sen drog vi ner till syd- och västsverige. Vi hängde lite med farmor och farfar (alltid en så härlig vila att vara med dem!) innan vi drog ner till Halmstad för att träffa Kattis. Det är ju alltid hon som får masa sig upp till Leksand när vi träffas, så nu var det dags att göra något åt den saken. Dock drog vi till Ullared den dagen Kattis var upptagen på annat håll. Ge-Kås på en löningslördag under ett lov, rekommenderas inte... Vi tröståt glass på Riccardos efteråt åtminstone. Tyvärr blev Jan-E sjuk, vilket i och för sig inte stoppade oss i vår framfart att träffa vänner och familj, men det dämpade det roliga en smula så att säga. 
 
Vackra höstfärger.
 
Hjulbäcks långbrygga i höstlandskapet. 
 
Så här kan det se ut på Dramalogen.
 
 
November
Den första november kom vi hem efter våran sydliga, lilla resa - via ett besök hos ett par vänner halvvägs hem. Det har besiktigats bil, bil har lämnats på lagning, det har varit gråtande i bil, byte av bilens däck och så klart en himla massa körande med bil. Sen har jag faktiskt gjort en del saker som jag inte gjort på länge, tex var jag ute och åt med en kompis - bara vi två! Jag har också varit på bio (sista hungerspelsfilmen) med Jan-E, vilket inte har hänt sen Lea föddes! Wow, det kändes så himla lyxigt! Något annat som varit lyxigt har varit att få en heldag hemma, helt ensam. Sen har det ju varit en del gravid-relaterat, typ besök hos barnmorskan och träffa vår doula. Mina föräldrar var på besök en sväng, vilket var väldigt trevligt, även om jag stundtals var trött och grinig. I övrigt har jag varit stressad över ett lajv. Mycket roddande och försöka ordna med det praktiska (bl.a. låna typ hälften av utrustningen, eftersom jag inte var pigg på att sy kläder som ev bara används en gång...) och försöka klura ut roll. Sen kom själva lajvet och jag överlevde.
 
Jan-E hjälper mig att förbereda inför lajvet. Vår granne kom in i det här skedet och misstog de förblodade (inte riktigt blod) bandagen för något julpyssel vi gjort med Lea...
 
Jag som sjukvårdsgardist Joelle på lajvet "Du, var är mitt luftskepp?"
Fotograf: Kalle Burbäck
 
December
Första halvan av december haglar jobben tätt, sen lovar jag Jan-E att ta det lite lugnare med tanke på att jag är höggravid och så... Det krånglas med både arbetsgivarintyg (det är ju alltid en fröjd att vara frilans med flera olika arbetsgivare) och bil (det känns inte allt för härligt när man har en bil som krånglar över tio mil hemifrån, en fredag eftermiddag när de flesta verkstäder stänger, man är jättegravid, hungrig och toanödig och inte alls verkar kunna lösa situationen - tack och lov då för en driftig make som löser det hela med bravur, på distans dessutom!). Vi försöker förbereda oss för förlossningen genom att träffa våran doula, skriva förlossningsbrev, packa BB-väska mm. Äntligen köper vi större säng, som en del av bebisförberedelserna (svårt att bekvämt få plats hela familjen i en 160-säng...). Vi hets-skriver julkort, lagar lite julmat, går på Leas första luciatåg och annat juligt. Själva julafton firar vi tre hemma i lugn och ro. Årets sista dag spenderas med en annan, lika trött, barnfamilj. Det resulterar i en massa god mat och mer skratt än på riktigt länge. Ett väldigt bra avslut på 2015 helt enkelt!
 
Inte mycket snö - men kyla har vi.
 
 
Julbak

2015 - del 3

Juli
Första veckan i juli minns jag som Den Varma Veckan. Då passade Jan-E på att åka på ett lajv som var placerat inte allt för långt utanför Borås. Efter det började vårt husvaktande, även om vi gjorde lite avbrott bl.a. för att åka till Göteborg, där Lea fick gå på Universeum med sin farfar och hans fru. Vi tog också en tur till Stockholm för att vara med på ett födelsedagsgrillhäng i en lajvby (ett ställe bra som något!). Vi tog oss även till Örebro den här månaden, för inte kan man ju missa glasscafét i Asker när det är sommar! Senare blev det ännu en tur till västkusten där vi bland annat puttrade omkring på Nordre älv med mamma och pappa i deras lilla båt och smaskade prinsesstårta. Det blev också ett par lugna dagar på landet hos farmor och farfar, alltid välbehövligt! Sen träffade vi ju också en himla massa trevliga vänner och bekanta, det sitter ju aldrig fel. Något av det som kändes mest i mammahjärtat den här månaden var att Lea sov utan sina föräldrar för första gången, det var inte lätt för mig kan jag säga (det kom ganska oväntat, så jag var inte särskild beredd på det, men det var på Leas egen begäran). Innan vi for från västsverige blev det ett par trevliga spelkvällar med kompisar och ett hett efterlängtat besök på Babbel för lite tapasätande (jag överskattar alltid hur mycket jag egentligen orkar äta...). Ja, sen lämnade vi ju faktiskt landet och for i österled till mina rötter: Finland. Där blev det stugliv, släktträffande, huvudstadsbesök och annat, och innan vi åkte hem hann månaden ta slut!
 

 Att måla med ukki är kul, tycker Lea!
 
Även att klättra i stora popcorn är roligt.
 
 
Och att återse Hiidenlinna, tycker jag! (Även om det är bra mycket mindre än när jag var liten...)
 
Augusti
I början av augusti var vi fortfarande i Finland, såg på fornfynd, träffade släkt och åt glass. Så småningom var det dags att borda färjan hemåt. Och, oh! vad skönt det var att få komma hem efter så lång tid på vift. Dock hann vi inte vara hemma många dagar förrän Jan-E och jag lämnade Lea hos barnvakterna och styrde kosan mot Örebro och Malins och Axels bröllop. Vackert brudpar, undertbart bröllop! Efter en hotellnatt åkte vi hem igen, passade på att träffa lite kompisar som inte alltid befinner sig i Dalarna, syltade jordgubbar, jobbade, brunchade och träffade ännu mer trevligt folk. Dessutom var vi på ultraljud, där allt såg bra ut, puh! Vi tog även en sväng på Ikea och shoppade loss på kontorsfronten. Sen blev det då slutligen dags för Söderköpings gästabud; efter att ha försökt i flera år lyckades vi alltså äntligen ta oss dit! Den helgen blev ingen besvikelse, med marknad, glassrestaurang, kompishäng, en massa hästar, eldshow... Ett bra avslut på augusti helt enkelt!
 
Vi spanade in Eura-dräkten!
 
 
Aaah, finsk sommar!
 
Glass på glassrestaurangen Smultronstället - omnomnomnom!
 
 
September
Så kom även september, och förutom sedvanligt jobbande, MVC-besök, barnklädesloppisar och sådant så blev det äntligen ett lajv för min del! Härligt! Och inte nog med det: även en liten vandring tillsammans med Anna blev det. Inte så lång visserligen, men det kändes skönt att efter för många års uppehåll få komma ut i skogen, traska på i terrängen och nästa dag vakna till en riktigt kall morgon. Även ett besök på Dövas Dag 2015 blev det, nu när det faktiskt var i Leksand och allt. Insåg att senast jag var på Dövas Dag (i Stockholm den gången), var jag även då gravid. Får se om det blir någon slags trend för min del... Även frisören fick sig ett besök av mig, då jag passade på att bättra på det härligt lila i håret. Ja, i övrigt så deltog Jan-E och jag på en handledarutbildning, så nu kunde han äntligen övningsköra med någon i samma hushåll. Och så tog ju Leas Kusekul slut (knatte-ridskolan som hon varit med på och tyckt varit så spännande, och där vi helt klart kunnat konstaterat pälsdjursallergi för hennes del...). Sista kvällen i september var jag dessutom på en föreläsning: Fula ord- finns de? Kul och intressant, om inte annat så för att jag ju jobbar med just språk. Minnesvärt citat från föreläsningen: "Liksom, typ, alltså, bah - det är som verbalt mjäll."
 
 Det bar av på lajv!
 
Och på vandring.
 
 Håret färgades ännu en gång.

Tidigare inlägg
RSS 2.0