Arinya

Nu bor Jan-E och jag i Grytnäs, en liten by utanför Leksand. Idylliskt som bara den och så typiskt Dalarna med sina små röda timmerhus och härbren. Vi hyr en övervåning, en etta, på en gård som heter Matteses. Hyresvärden är en pensionerad lärare från vår skola (jag hade honom i Skapande när jag gick i ettan) och han är värdens bästa hyresvärd! Björn, som han heter, är så himla samarbetsvillig och mån om att allt ska vara bra. Och så är han så där avslappnat skön. Är det något som är fel så fixas det på en gång (som när duschen krånglade, det fixades med detsamma). Igår när han lämnade tillbaka tvättkorgen i tvättvrån (vi har tvättmaskinen utanför vår dörr, i trappen) passade han på att fråga om vi behövde något från noret, eftersom han ändå skulle dit. Så när vi bakat lite bröd och muffins igår kunde vi inte låta bli att lämna lite till Björn också.

Jag tycker verkligen om att bo här, vår lilla våning är så mysig :) Vi är inte färdiga än, men det känns i alla fall som att vi bor här. Jag skulle kunna försöka beskriva vårt lilla hem, men jag tror jag lägger upp en massa bilder istället, så slipper jag det ;)


Ja, tvättar gör vi ju faktiskt, så varför inte börja med en så här glamorös
bild?


En del saker ändras liksom inte ;)


En av de fina bröllopspresenterna står på köksbordet.


Vi har drak-bestick! Inte ört-bestick...


Vi har fått användning för det fina brickbandet som jag hittade på loppis
för några månader sedan... Ännu en fin bröllopspresent som pryder köket.


I köksfönstret.


Andra trevligheter i köksfönstret.


Den här upptar större delen av golvet inne på din lilla toaletten.


"Kärlek är två tandborstar bredvid varandra"
läste jag någonstans någon gång...


En tusenmoder inne på toaletten. Den andra vi hade hoppade häromdagen
ut från köksfönstret...


Fotsvamp. Alltså en svamp att tvätta fötter med. Ja?


Lite blommor från trädgården. De står i ännu i bröllopspresent. De
finns överallt ;)


På golvet finns (förutom flyttlådor som jag inte riktigt brytt mig om att fota)
bl.a. trasmattan mamma vävde till mig en gång i tiden.


Ett loppisfynd från Västanviks byloppis i lördags. Man kan betona namnet
på lite olika sätt... Jag har valt att kalla den Mandela, som i Nelson.


Tydligen tyckte någon att vi skulle ha en sådan här på väggen, för även
den fick vi i present. Och där sitter den fint tycker jag, i köket som sig bör.


Basilika - inte oregano - i köksfönstret. Känns gott att kunna knipsa av lite
när man behöver.


Vår lilla sovhörna. Garderobsväggen ska troligtvis kläs i något trevligt
tyg någon gång i framtiden.


Jag gillar till och med vår disk! (Vi får väl se hur länge till...)

Ja, jag tycker om den här lägenheten. Varje takbjälke, den spruckna spegeln, hörnskåpet från 1700-talet, det orangea handfatat, alla sneda vinklar, den spontant rinnande kranen... För det här är vårt hem!

Välkommen hit!