Händelserikt

Åh, det har hänt så mycket på senaste tidn som jag skulle vilja blogga om! Men tiden räcker inte till... Och det lär inte blir så mycket mer av den varan de två kommande veckorna heller. Mina få läsare: stå ut! Efter bröllopet ska jag fundera på att skriva lite mer här.

Ta hand om er i sommarvärmen!

Oproduktiv. Typ.

Idag gick jag in i en vägg av bomull. Efter att ha sprungit runt den senaste tiden, fixat och donat, planerat och ordnat, sprang jag in i en mjuk och behaglig vägg och tänkte "åh, skönt, här stannar jag en stund". Jag gjorde ett halvhjärtat försök att få något gjort, men det ville sig inte riktigt. Det var så mycket lättare att sitta och läsa. Jag till och med fastnade framför TV:n med Tony, jag som så sällan hamnar där. Jag insåg så småningom att jag inte skulle få mycket gjort, inte i bröllopsväg i alla fall. Jag traskade istället ner till Sandra & Alex. Trevligt. Satt där och sydde ett tag. Vi åt tacos, pratade och hade det allmänt soft. Uppskattas!

Oproduktiv idag? Ja, relativt. Det jag har åstadkommit idag kan snabbt räknas upp:

* Fick tag på en kyrkomarskalk
* Sydde på en hel del band på min lajv-klänning
* Skickade en ansökan till CSN om nästa läsår

Det var inte mycket alls, men jag känner ingen stress över det. Vilket är väldigt skönt. Jag har haft en bra dag.


Meh...!

Nu blir jag sur på min blogg. Jag kan inte ändra min profilbild hur jag än gör :( Finns det någon som kan säga mig vad det är jag ska göra?

Pro Viva, tack.

Varje ledig stund är jag uppe i varv i hjärnan. Jag kan bara koppla av om jag har något nöjsamt att rikta min uppmärksamhet på, något som helst inte berör ämnena bröllop eller lajv. Dagarna går åt till att fixa, planera, läsa på om fiktiva händelser, kontakta folk, sy och fatta beslut. Visst är det kul, jag gillar när jag lyckats lösa något, känner tillfredsställelse när jag får saker och ting gjorda. Bara det att hitta ett par skor gjorde mig salig, att jag fixat sovplats åt vår tårtmakerska kändes som ett stort steg framåt, att florist är bestämt känns som en liten seger... Men hjärnan vilar liksom aldrig, det är bröllopstankar som snurrar, var jag går, var ja sitter och var jag står... Oro och nervositet inför lajvet, där jag förväntas ha ansvar och koll, men bara känner förvirring. Magen börjar signalera oro, det liksom ligger något på botten och kryper och är lite tungt.

Jag har hela tiden sagt att vi efter bröllopet ska åka tillbaka till Leksand, till Grytnäs för att vara mer exakt, och fortsätta packa upp flyttlådor och liksom bo in oss. Just nu tror jag inte att så blir fallet. Ja, vi åker fortfarande dit, men att ta beslut om var vi ska lägga kökshanddukar, vilket fönster tusenmodern ska stå i eller var vi ska hänga tavlorna, det kommer jag nog inte mäkta med. Inga fler beslut, det tar jag semester från! Tänk att bara ligga på en filt i gräset med en bok. Veta att det inte finns någon dead line för att hänga upp de där gardinerna. Veta att man inte behöver göra ett skvatt mer för att bli gift, för det är man redan. Åh, jag längtar!

Just nu ordinerar jag mig själv en stor dos Pro Viva och en hel hög sömn...

1 månad. 1 månad!

Jahapp, det närmar sig. Onekligen. Nu är det exakt en månad kvar. Det känns overkligt kort. Om en månad kommer jag vara fru... någonting. Jag kommer vara gift med Jan-E. Härligt, men svårt att greppa.

I söndags blev jag bortrövad till en öde ö

Det blev en möhippa ändå :) Och vilken skön möhippa sen! Jag har kompisar som vet vad jag gillar gissar jag på ;)

Det hela började på söndagseftermiddagen. Helt plötsligt kom en skock människor, satte på mig ögonbindel och förde ut mig till bilen (eller enhjulingen?). Därefter följde en biltur förbi röda hus med vita knutar, en björk, smörblommor, pingviner m.m. Det var vad mina kidnappare sa i alla fall... Till slut stannade vi. Jag leddes ut ur bilen och ner i en roddbåt, som jag skulle ro! Fortfarande med ögonbindel på kan tilläggas... Jag blev hela tiden instruerade åt vilket håll jag skulle ro och till slut kom vi fram. Väl ur båten fick jag ta av mig ögonbindeln och fick se Vaverön. Det är ett naturreservat med lite övernattningsstugor, bastu, grillplats m.m. Mysigt värre! Men Malin verkar ha en förkärlek för att hoppa ner på blöta platser, vilket hon gjorde även idag... Men tydligen skulle jag också doppas ner! Johanna utmanade mig (vilket de visst fick göra hela dagen) på bad, jag skulle först i och sist upp! De hade ju fått med sig mina badkläder och allt, så det var ju bara att lyda... Så, årets första dopp avklarat och jag säger bara en sak: Siljan är kall året runt! Sen var det god mat i långa banor som gällde! Åh, det känner mig de där ;) Fantan var t.o.m. röd. Hm, jag har kanske inte sagt vilka "de där" är... Det var Henke, Malin, Emma, Johanna och Anna. Härliga töser.

Ja, det var en underbart härlig möhippa! Och tändstickorna glömdes ju inte heller ;)

Tack, allihopa!


Tågreflektioner

Nu befinner jag mig i Dalsjöfors, för mitt sommarlov har börjat! Tjoho! Dock blir det väl inte så mycket vilande och slappande som jag skulle önska, däremot mer planering, organisering, syende och ordnande. Men jag kommer ju som lön för mödan att få vara med om en massa kul: åka på lajv, flytta, gifta mig, ha ett hem tillsammans med Jan-E...

Nu är jag som sagt i Dalsjöfors. Det tog nästan exakt sju timmar med tåg. Puh! Det gick ganska smärtfritt ändå, trots vår ganska omfångsrika packning. En sak som jag tänkte på när vi åkte var hur folk bemöter en när de tror att man är döv... Första sträckan hade vi några döva från skolan i samma vagn, så Jan-E och jag tecknade med dem, det fanns ju inte så många andra alternativ. Sen fortsatte vi, även om det bara var vi två. Då var det intressant att se hur folk betedde sig. På den punkten älskar jag barn :) Är de nyfikna är de inte måna om att låtsas som att de är helt ointresserade. Deras föräldrar däremot vill oftast avleda deras uppmärksamhet, för inte är det väl passande att titta på folk som pratar med händerna. Jan-E och jag var en sväng i bistrovagnen också. Vi stod där och tecknade en stund. Sedan gick jag och han skulle betala. Då hade kassörskan tagit fram papper och penna :) Det var ju förutseende av henne, men ganska onödigt i det här fallet... Något som däremot skulle vara lite smart på SJ:s tåg är info-displayer, sådana som visar vilken nästa station är. Det finns på en del tåg, men långt ifrån alla. Oftast kommer den informationen bara via högtalarna. Tåg i Bergslagen (TiB) är bra på den punkten, de har alltid tillgänglig information för alla. Dessutom är det lätt att komma på de tågen om man har mycket packning, till skillnad från SJ:s trånga och branta trappor.

Annars tycker jag ganska bra om att åka tåg. Man glider fram utan en massa onödiga gupp, häftiga inbromsningar eller skarpa kurvor, man sitter bekvämt, det är miljövänligt, man får oftast lite bensträckare emellanåt... Det enda är väl att det kan vara lite dyrt ibland. Men det vägs väl förhoppningsvis upp, fördelarna är ju så många fler. Så åk mer tåg, gott folk!

Min tillvaro just nu

Min tillvaro just nu, ja... Den är lika rörig som mitt rum (det är en daglig hinderbana) känns det som. Snart är skolan slut med allt vad det innebär, bl.a. ska jag packa ihop mitt rum, och det vill inte säga lite! Låda efter låda som ska packas, allt i en enda röra. Flytten till Grytnäs ska planeras den också. Men nu är i alla fall kontrakt påskrivet och nycklar överlämnade. Jag längtar! Samtidigt kommer det kännas jättekonstigt att bo på en liten 1800-talsgård när jag i tre år har bott på ett elevhem. Visst, det ska bli skönt att slippa dela kök med en massa andra (inte riktigt min grej...) och slippa nattliga oväsen, men jag kommer sakna dem jag bor med... Men livet är fullt av förändringar, så är det ju.

Men inte nog med allt flyttstök, Jan-E och jag har ju ett bröllop att planera. Jag vet att jag tjatar om det ganska ofta, men det upptar ju tankarna en hel del. Mycket som ska planeras och ordnas... Men det blir nog bra till slut ändå. Något annat som planeras inför sommaren är det stora Thule-lajvet Tuonelas port. Egentligen är det kanske inte det smartaste att slänga in ytterligare en sak som ska ordnas med, men det här lajvet har jag länge längtat efter. Vi får väl se hur det blir...

Nä, nu är rasten slut, dags att återgå till en massa pappersstök. Vilket påminner mig om att jag måste ta tag i CSN-stöket också. Hurra.

Skäms på mig

Usch, det var alldeles för länge sedan jag skrev något. Så nu blir det till att ta sig i kragen. Kanske skulle sitta fint med en liten sammanfattning av den senaste tiden. Vi tar det med lite bilder tycker jag.


  
Dags för sista etappen av Projekt Dalarna för Malin
och Carro. De tolkar en halv guidning på Ljusbodarna.
Lite oturligt att de behövde bryta mitt i, men korna var
på väg lite för långt... Ett väldigt fantastiskt ställe! En
levande fäbod, har du möjlighet så åk gärna dit någon
gång.


Jag bekantar mig med en av fäbodens invånare.


Och så var det dags för avslutningsmiddag. Då kan man
se ut så här.


En jättetrevlig kväll med god mat, härliga stämning,
fina dekorationer, lagom med tal, dans m.m.


Som vanligt gick Leksands medeltidsmarknad av stapeln sista helgen
i maj. Härliga dagar med mycket sol, gycklare, musikanter, saker till
försäljning som gjorde att det kliade i fingrarna, lamm, smeder,
stadsvakter, återseenden... Här ser vi Patrask spela för fullt. Det är
grabbar som vet vad de gör!


Johannas syskon besökte henne (väldigt trevliga människor!) och de
tre bjöd på lite eld-poi.


Vi har haft en hel del dagar med väldigt fint väder. Då är det ganska
tjusigt att ta morgonpromenader med Malin & Johanna.


Jan-E och jag har skrivit på kontrakt för vårt 1 r.o.k. som vi ska hyra
med start i juli. Längtar!

Ja, visst har det hänt en del annat också, men det här är en del av det i alla fall. Jag ska försöka bättre mig lite, försöka skriva lite oftare ändå (men jag kan inte lova något, det är en hel del att göra nu...), vi får väl se hur det går.

Ha det gott allihopa!


RSS 2.0