Blåbärsmuffins utan socker
Jag nämnde ju förut att vi firat Vide här i dagarna. Kalas = bakning, hurra! Jag gjorde en gräddtårta, på jubilarens begäran. Jag dukade också fram lite maränger, men så ville jag även baka något som inte var så sockerstinnt, eftersom det ju har en tendens att bli väääldigt sött på kalas, även om man äter mat innan tårtan. Jag googlade (vad annars...) och hittade ett recept på sockerfria blåbärsmuffins som inte verkade allt för komplicerat. Sagt och gjort, blåbärsmuffins blev det. Jag gjorde dem i minimuffinsformar, det blev väldigt lagom, med tanke på att man ju äter annat också. Det blev ganska lyckat faktiskt, så jag tänkte dela med mig av receptet som jag hittade på bloggen minimat.se. Där finns recept på en massa barnmat. Speciellt avdelningen med sockerfria bakverk ska jag kika lite mer på framöver, för man behöver ju verkligen inte begränsa detta till bara småbarn. Jag tänker inte precis sluta äta socker, men vissa grejer kan man ju utan större knussel byta ut ibland. Det var alltså detta recept jag hittade, men jag delar även vidare här nedan.
♥ 2 st mogna bananer, mosade
♥ 100 g smör, smält
♥ 2 ägg
♥ 1½ tsk kardemumma
♥ 3 dl vetemjöl
♥ 2½ tsk bakpulver
♥ ca 1 dl frysta blåbär
1. Vispa äggen ordentligt så att de blir riktigt pösiga.
2. Blanda smör och banan och rör sedan ner i de vispade äggen.
3. Blanda alla torra ingredienser och vänd försiktigt ner dem i smeten.
4. Blanda ner blåbären.
5. Klicka ner i muffinsformar.
6. Grädda mitt i ugnen på 175° i ca 15-20 minuter.
Bilden hör till receptet och kommer alltså härifrån.
Det är ju ganska tydlig banankakesmak på dem, så är man inte förtjust i det är detta nog inte en hit. Men jag gillar ju det, så inga problem här! Dock tror jag att jag ska öka mängden kardemumma nästa gång, för att få lite mer smak på de små rackarna. I vilket fall kan jag helt klart rekommendera dessa! Passar bra både som kalasfika och mellanmål.
Januari börjar året
Jahaja, nytt år igen då.
...
↑
Det där får symbolisera hur tomt det blev i huvudet när jag skulle försöka följa upp den där första meningen. Just nu har jag inte så mycket att säga om saken. Tanken är att jag i vanlig ordning ska göra en årsresumé, men så långt har jag tyvärr inte kommit än. Jag har tänkt dela lite tankar om det gångna såväl som det nya året, men tycker att det är bäst att köra årsresumén först, så det blir inget av det heller... Och just nu händer det inte så mycket spännande att skriva om, vi är mest hemma och försöker ömsom vila, ömsom ta tag i saker som blivit liggande när vardagen rullat på. Vi firade nyårsafton hemma med bara familjen, det kändes som ett bra val faktiskt. Relativt lugnt och skönt blev det. Nästa dag blev det dock lite mer livat, då Vide fyllde tre år. Så det blev hembakta pizzor (det är ju ändå internationella pizzadagen samma dag!) och på jubilarens begäran gräddtårta. Det blev gäster (varav en delar födelsedag med vår skrutt), det blev sång (Bä, bä vita lamm på Vides begäran) och det blev presenter. Men utöver det finns det nog inte så mycket spännande att rapportera om. Eh, jag får nog återkomma någon anna gång med ett mer genomtänkt blogginlägg.
