Arinya

Så var hösten igång (fast det för all del inte riktigt känns så med varmt solsken och ljumma vindar). Ny termin, nytt läsår, ny förskoleavdelning, nya kurser på universitetet... Hösten är verkligen nystart - varje år! Jag saknar det här med att gå i skolan och starta igång höstterminen med tomma skrivblock, något nytt plagg, påfylld energi efter sommaren, kanske nya klasskompisar eller att återse sina gamla klasskompisar, nya saker att lära sig, förväntningar och pirr! Nu är det ju inte riktigt så längre, det var länge sedan jag pluggade. Trots det så blir det ju ändå höst igen, med allt vad det innebär. Jag ska dock inte köra igång med något nytt, jag ska "bara" fortsätta att vara hemma med Vide. Däremot ser vardagsrutinerna för familjen som helhet annorlunda ut den här terminen, så då blir det ju annorlunda för mig också. Jan-E har slutat jobba och ska istället fokusera enbart på plugget, som ju ändå är på 100%. Han pluggar visserligen på distans, men den här terminen har de ändå en hel del tider som kräver närvaro via internet - dock slipper vi att han åker iväg till Karlstad och det är för mig ett enormt glädjeämne! För att skippa en del långrandiga detlajer så kan jag ju sammanfatta det hela med att det blir mer regelbundna tider och kortare "ensam vuxen med barn"-dagar för min del, vilket redan nu känns väldans skönt. Sen försöker både Jan-E och jag komma igång med lite träning också, för bådas del för att må bättre generellt och för min del vill jag orka alla äventyr som hägrar nästa sommar. Dessutom ska vi få lite hjälp utifrån med att få livet att rulla lite lättare. Som en del av er vet, i alla fall de av er vi känner privat, har vi haft det ganska tufft av olika anledningar, så då har en vän erbjudit sig att åka en massa mil typ en gång i månaden för att komma hit och vara ett par extra vuxenhänder. Det känns jättebra! Eventuellt blir det stöttning från andra håll också, vi får se. Plus att vi har lovat oss själva att bli bättre på att be folk om hjälp och inte säga nej å deras vägnar innan vi ens frågat dem.

 

Så även om det inte blir några enorma omställningar vad gäller min sysselsättning, så innebär hösten ändå ett visst mått av nystart. Sen är ju faktiskt Vide äldre också och har utvecklats en hel del sen i våras, så exakt likadant blir det ju inte, den tiden vi är hemma han och jag. Just nu känns det ändå som att familjen har ett hyfsat bra grundschema som vi ska finslipa lite, det känns någorlunda hoppfullt faktiskt. Och än så länge är hösten dessutom väldans fin!