Arinya

Jag kommer inte kunna skriva tillräckligt bra för att förmedla till er hur fantastiskt bra det var! Lika bra att säga det redan nu... Superlativen skulle kunna hagla utan att jag gjorde den föreställningen rättvisa, den var så mycket bättre än jag hade förväntat mig (och ändå förväntade jag mig något riktigt bra).

Det här var 6:e året i rad som de körde detta och i år var även Åhls kyrkokör med, vilket jag tror gjorde en hel del. Det är ju en musikal, Påskspelet. Om jag inte har helt fel har de skrivit musik och sång själva. Nedan finns ett par smakprov. Jätteduktiga skådespelare, musiker, riktigt fina scenkläder, regi... Allt var bara så bra! Det kändes inte så teateraktigt, utan mer som att man själv var med, man blev så insugen i historien.

På den föreställningen jag var på fanns ju teckenspåkstolkar integrerade i föreställningen. Ja, vad ska jag säga, duktiga som alltid! Bl.a. var en av mina gamla lärare, MM, på scen. Vilken föresbild den kvinnan är, tänk om man var hälften så bra själv?

Jag vet inte om det var tolkarnas idé eller vem det var som kom på det, men under en av sångerna (andra klippet nedan) reste sig alla på scen plus hela kören och började teckna halleluja till sången. Wow! Ett ritkigt hallelujah-moment ;) Det var nog den starkaste scenen under föreställning, som dock var fylld med starka och gripande scener.

Jag är grymt sugen att själv vara med på Påskspelet nästa år, vi får väl se...

Om du inte varit och sett det än, gå och se den! Den visas i några dagar till, så du har fortfarande chansen. För att kolla tider, se veckans Leksandsbladet eller kalendariet på Frikyrkans hemsida.

Vill bara passa på att tipsa om Påskspelet i Insjön. Det är en föreställning om det påsken handlar om: Jesus! Påskspelet visas i år igen i Frikyrkan i Insjön, under hela påskhelgen. På onsdagen - imorgon - kommer det vara en särskild föreställning, då finns nämligen teckenspråkstolkar på plats som ska tolka/gestalta föreställningen. Riktigt spännande! Föreställningen är gratis och efteråt finns fika till självkostnadspris. Det börjar förresten kl.19.

Jag har varje år missat Påskspelet, men i år ska jag äntligen få se det! Ska bli lite extra kul att se både Dan och Joseph på scenen. Och så tolkarna så klart! Jag vet att det är ett gäng duktiga tolkar och det ska bli riktigt intressant att se dem jobba.

Haka på om du har möjlighet, jag tror att det blir en toppenkväll! (Jag avlägger så klart rapport sen.)


Bilden är från ett tidigare Påskspel och hämtad härifrån.

Åh, vad jag skrattade när Jan-E visade mig den här! Kom igen, klicka på länken. Det är så värt det!

För ett tag sedan fick jag ett bloggtips från Sandra, som jag nu tänker dela med mig av till er. Det är en annan Sandra (som jag faktiskt lekte med när jag var yngre, världen är liten!) som har bloggen skrot och skräp i mitt hjärta. Bloggen handlar i stort sett om återbruk och dumpstring, kreativa sätt att återanvända saker och pyssel och pill. En mycket inspirerande blogg, på flera sätt.

Sandra är även med i Borås Tidning, här kan ni läsa om det.


Bilden visar en del från Sandras hem och är från bt.se

I måndags blev det spontan biokväll efter jobbet. Filmen som visades var Gudar och människor, en verklighetsbaserad film av Xavier Beauvois. Den handlar om munkarna i ett kloster, beläget i Algeriet, och deras tillvaro när terrorister sätter skräck i området kring klostret. Munkarna för hela tiden en inre kamp, vad ska de göra? Lämna klostret för en tryggare tillvaro eller stanna kvar och riskera att dö?

Det hela låter kanske actionfyllt och spännande, men fart och fläkt är det minsta som kännetecknar filmen. Tempot är inte Hollywood och när man är van att se så många amerikanska produktioner som jag, tar det ett tag innan man är i synk med berättandet och hastigheten i Gudar och människor.

Jag läser en hel del bloggar, jag tycker det är ett kul sätt att bli inspirerad på, på så många olika plan (språkligt, kläder, inredning, pyssel, bakning, åsikter och tankar...). Så bloggarna jag läser varierar en hel del i innhåll ibland och idag tänkte jag tipsa om två bloggar som sannerligen är olika.

Först ut har vi Lady Dahmer, som är en tvåbarnsmamma med starka åsikter och ett stort genustänk. Intressant och tankeväckande läsning, även om jag inte håller med henne till 100% alla gånger.


Bilden har jag skamlöst snott från hennes blogg.

Sedan har vi Foki, en blogg som är betydligt mer rosa - på alla sätt och vis! Långt ifrån ovan nämnda blogg. Jag själv har väl kanske inte en så stor dragning åt rosa och gullegull, men jag fascineras ändå av Fokis blogg och läser den med viss behållning.


Bilden är härifrån.

http://ladydahmer.se/

Emilia Gustafsson är 19 år och bor i Uppsala. Hon driver ett relativt nystartat projekt som heter I Care. Vad som gör det här projektet värt att nämna är att det är så briljant! Människor som bryr sig gör lite var och resultatet blir filtar till Uppsalas hemlösa. Det man gör är att man stickar, virkar eller krokar små lappar, 15x15 cm, och skickar dem till Emilia som sedan syr ihop dessa till ett lapptäcke bestående av 88 olika rutor (som också representerar 88 olika personer som bryr sig). De här filtarna ska börja delas ut nu på lördag.

Jag vet att flera tidningar och bloggar redan har berättat om det här, men jag tycker det är så bra så jag hakar på! Jag tycker det är en utmärkt idé. Man önskar ju alltid att någon gjorde något åt eländet här i världen, men oftast ids man liksom inte själv, det är för stort, för tungt, jag kan inte, jag vågar inte... Men nu: virka en ruta! (Jag önskar jag kunde säga "lätt som en plätt!", men jag kan ju inte själv virka...)

Besök bloggen I Care och sätt igång med garn och stickor!


Den första filten! Bild från I Care.

Finns det någon som kan tipsa om var man kan köpa snygga hampa-byxor? Gärna ekologiska. De är tänkta till Jan-E, så någon snygg killmodell, lite halvt baggy och gärna med en del fickor. Det känns som att de eftersökta byxorna har en del kriterier att nå upp till, kanske därför jag själv inte har hittat något passande åt min käre man.

Igår var en av våra hyresvärdar här och bjöd på lite kaka och vi pratade bl.a. om el, vår inflyttningsfest, vedspisen och så brandfiltar. Vi sa det att det hade varit käckt att ha en i köket. Man vet ju liksom aldrig... Vi har ju både vanlig spis och vedspis, så brandrisken borde ju bli dubbel, eller något... Tyvärr är det ju inte så tjusigt att ha en brandfilt hängande någonstans, mysfaktorn är ju inte så hög. Då är det ju tur att man kan köpa designade brandfiltar! Jag hittade ett par snygga på St George, de här nedan.



Tjusiga, men tyvärr är både slut på lager. Sen såg jag att St George inte är de enda som har dessa brandfiltar, så man får väl kolla runt lite innan man slår till så man inte betalar mer än nödvändigt.

Kanske har ni sett att det sitter ett ansikte i menyraden till höger? Det står bloglovin' där, och det är så enkelt som så att vill ni följa min blogg med hjälp av Bloglovin', så trycker ni bara på bilden. Jag tycker det är väldans praktiskt att använda den tjänsten. Istället för att själv kika in på en massa bloggar och kolla upp de är uppdaterade, så har man allt på samma ställe. Fiffigt värre!

Imorse fick jag höra min man på radio. En skum men rolig upplevelse :) Ni hittar inslaget här, det börjar vid ca 08:00, det är lite nyheter och annat före. Jan-E och Ulrika Wiborgh pratar om utställningen "Gud har 99 namn" och om vad en multirelegiös guide är.

Om du alltid har undrat hur min man Jan-Erik låter i radio: imorgon har du chansen att få reda på det! Han ska nämlingen vara med i Radio Dalarna. Jag är lite fundersam över vilken tid det hela kommer sändas, men han ska vara där klockan åtta på morgonen i alla fall. Vi får väl se.

Ibland känner jag mig extra stolt över mina vänner. Som idag, när jag lyssnade på en skiva som en gammal gymnasiklasskompis har släppt. Hon heter Gabriella och är en härlig, ödmjuk, rolig, klipsk och musikalisk tjej med underbart fint hår. I gymnasiet var vi några som ofta hängde i Shalom-rummet och det hände inte sällan att Gabbi plockade upp gitarren som alltid fanns där. Ibland blev det något egenskrivet, ibland något välkänt som alla sjöng med i. I vårat gymnasieprogram (vi gick samhällsprogrammet med språkinriktning) ingick en kurs som hette Estetisk verksamhet, där man skulle välja en estetisk inriktning. Av någon outgrundlig anledning hade jag valt musik. Mycket märkligt faktiskt, med tanke på att jag (utan att överdriva) är tondöv och saknar taktkänsla. I vilket fall var jag i samma grupp som Gabbi och ofta hände det att vi gjorde arbeten tillsammans med några andra tjejer. Ja, hon gick då inte av för hackor på de lektionerna! Hon var också med och sjöng på vår bröllopsfest, ett stort tack för det!

Och nu har Gabriella som sagt gett ut en skiva. Det var visserligen ett tag sedan den var helt ny, men jag fick den på nyårsafton och först idag har jag lyssnat på den. Helt såld direkt blev jag! Den heter In search of the other sock och innehåller fyra låtar. Jag tror att hon beskrev det som att det bl.a. lutar åt värdsmusik. Äh, jag är inte så bra på att artbestämma och beskriva musik, men bra är det! Inget som brukar spelas på skvalkanalerna i radio, men mer fyllt av liv och personlighet. Titta gärna in på Gabbis Myspace, där finns lite trevligt att lyssna på.

Lustigt det där med julklappar... När man var yngre och inte hade så hemskt mycket pengar köpte man (i alla fall jag...) ändå julklappar till så många som möjligt. Det är ju väldigt kul att ge bort julklappar! Men ju äldre jag blivit, och ju mer pengar jag tjänar, desto färre personer köper jag julklappar till. Motsägelsefullt kanske. Men det är ju trots allt mer pengarna ska räcka till nu. Skulle jag, när jag bodde hemma, ha handlat upp alla mina pengar på julklappar så hade det inte varit hela världen. Visst, surt om alla slantar gick åt, men jag skulle ha klarat mig ändå. Nu är det så mycket annat pengarna ska räcka till: hyra, mat, bensin, räkningar mm. Nu är det lite mer än surt om alla pengar skulle gå åt till julklappar :/ Men jag tycker fortfarande det är väldigt kul att ge folk julklappar, så att inte kunna göra det: det är det som är surt.

Av någon anledning tycker jag att det är jättekul att köpa prylar som i stort sett inte är jättepraktiska, utan mest roliga. Sådant hittar man med fördel på coolstuff.se och roligaprylar.se. (Jan-E, om du läser det här: jag ber dig att inte gå in på den sistnämnda sidan!) Här kommer lite smakprov från roligaprylar.se:


Klockrena!


En hamburgertelefon - precis som i Juno!


Tvättkorg i form av en tvättmaskin, genialiskt!


Spela tre-i-rad med din frukost, varför inte?


Den här är så himla rolig! Har spanat in den ganska länge...


Skulle det undermedvetet ta emot att använda det här?


Jag hoppas ni vet vilken film som syftas på här?


Vad önskar ni er i julklapp i år?

Signmark, som kom tvåa i finska melodifestivalen, hörde jag talas om för första gången när jag var på Dövas dag i Vänersborg för några år sedan. Där och då uppträdde Signmark. Jag var inte svårövertalad: han var bra! Att kombinera musik och teckenspråk är inte så hemskt ovanligt, men oftast handlar det om rena översättningar av populära låtar. Men den här killen gjorde sin egen musik, på teckenspråk! Pappa gav mig Signmarks första skiva. Inte min musikstil egentligen, rap och hiphop och sådant, men bra texter var det ju. Sen såg jag tema: dövkultur på SVT där bl.a. Signmark var i studion och körde ett par låtar från sin nya skiva, som jag nu är sugen på. Och det var låtar som fastnade och nu har jag lyssnat bra mycket på "Smells like victory". Inte bara skön låt utan en grymt bra video också. Se och lyssna själva!

Tillåt mig presentera skivorna som spelas idag! Först ut är Jars of Clay med skivan "Live monsters".



En skön liveskiva med både lugn och tempo. Jag gillar Jars of Clay för att de är enkla, samtidigt som de går väldigt djupt i sina texter. Glädje, sorg, tro, tvivel... Ibland blir man träffad rakt i sig själv där man är just nu. Ja, och så gör de ju väldigt bra musik.

Ett litet smakprov från skivan.

Det var ett tag sedan jag tipsade om bloggar, jag tror att det är dags igen!

Först ut är en blogg jag tipsat om förut, men som har bytt adress. Kika in på Ericas blogg Yes Dear! Jag vill verkligen rekomendera er att när hon tipsar om olika bloggar: spana in dem! Jag har aldrig ångrat mig när jag följt Ericas bloggråd :)

En av Ericas tips på bloggare har varit Fredrik Backman. Jag tror att jag har tipsat om honom förut, men även han har flyttat till annan adress. Faderskap, sport och lite galenskap skulle jag vilja sammanfatta den bloggen som.

Om vi ändå håller på med repriser och flyttade bloggar kan vi ju lika gärna ta upp UnderbaraClara som både har flyttat hit och har en mammablogg här. Bakning, loppisfynd, inredning, graviditet, outfits...

Och nu till ett sprillans nytt tips! Vill ni läsa om hur det är att som svensk bo, plugga och vara gift i Japan? Då kan ni följa pokemongalna Mimmi som sedan tre år bor i Tokyo.

Sedan har vi den otroligt duktiga fotografen Jenny. Jättefina bilder!

Nästa bloggare på listan är Karins konstgrepp. Humor, fint foto och otroligt vackert hår! (Håret skulle ensamt kunna vara skälet till att jag följer den bloggen ;) Jag har alltid varit svag för rött hår, och hennes är dessutom väldigt vackert.)

Nä, ska vi säga att det räcker så för den här gången? Jag har fler bloggar att tipsa om, men det kan vi ta en annan gång, annars kanske det blir för mycket av det goda!

I tisdagens Dagen (en kristen dagstidning) fanns det en intervju med Josette Bushell-Mingo (konstnärlig ledare för Tyst Teater (en del av Riksteatern som gör teckenspråkig teater). (Oj, vad många paranteser!) Intervjun finns tyvärr inte att läsa på nätet, däremot en liten artikel som var kopplad till intervjun. Den handlar om en ny sorts teaterupplevelse för, med och av personer med dövblindhet, tydligen ska den vara den första av sitt slag i världen. Går att läsas här.

Minns ni Sixpence none the richer? De hade en radiohit med "Kiss me" en gång i tiden. Jag satt och youtubeade dem igår kväll och insåg att det är ganska skön musik de har. Jag fastnade för en låt med sångerskan Leigh Nash (tror hon gjorde solokarriär någon gång). Den har gått om och om och om och om igen här hemma, hela dagen. Jag gör lätt så när jag fastnar för en låt, lyssnar på den hela tiden. Är ni nyfikna så kan ni själva lyssna på "Never finish" här nedan.

MS Röj, ni vet det här lilla spelet som följer med Windows? Ibland tycker jag att det är ganska underhållande att spela det, men det finns de som tycker det är tråkigt. Tråkigt? Ha! Kolla på det här klippet på youtube.com innan du säger något mer!