Arinya

Ja, lite brödbak och kakabak har det ju blivit idag. Kakan gjorde jag för att det känns så fånigt att fortfarande har bär i frysen som är från förfjol - något måste man ju göra med dem! Inte för att ett litet kakbak på långa vägar tömde mitt frysta vinbärsöverskott, men ändå... Brödet jag bakade har jag inte smakat än, det är ett helt nytt recept jag provat. Vi får väl se om det blev något värt att ha. Det var alldeles för länge sedan jag bakade här hemma och jag är glad att jag äntligen fått tummen ur.

För övrigt har jag blivit ganska kräsen när det gäller bröd: hembakt ska det vara! Det funkar också med konditoribröd eller något litet lokalt märke. Men inte alla de här stora märkena med sina väldigt massproducerade limpor, i alla fall inte i längden. Jag var i affären häromdagen och funderade på om jag kanske skulle ta och köpa hem lite bröd eftersom vi inte hade mjukt bröd. Men nej, jag var verkligen inte lockad av det jag såg i hyllorna. Det fick vara helt enkelt. Och varför inte köra på hembakt när det faktiskt är nyttigare, billigare, miljövänligare och godare? Visst, man har inte tid alla gånger att ställa sig och knåda, kanske inte heller lust, men när man väl gör det är det verkligen värt det! Och jag tycker det är ganska skönt att stå där med degen på bakbordet och faktiskt göra något med mina händer, bokstavligen jobba för brödfödan. Jag känner mig så duglig på något sätt.

(Vansinnigt kreativ rubrik...)

För ungefär en vecka sedan fyllde Jan-E år, men han jobbade på LAN:et Pingstkyrkan hade i Leksand och jag var 45 mil bort, så vi (eller kanske mest jag egentligen...) bestämde att vi skulle fira hans födelsedag igår istället. Det blev frukost på sängen, paketskattjakt och tårta. En tårta som jag faktiskt blev väldigt nöjd med! Så för alla er (någon alls?) som har brist på bra tårtidéer kommer här ett tips.

Jag körde på ganska mycket halvfabrikat den här gången. Skulle jag hunnit skulle jag nog kollat upp bra recept hemma innan jag åkte och handlade, men det blev ju bra som det blev ändå. Jag började med köpt tårtbotten, av den enkla anledningen att den jag gör aldrig blir särskilt bra. Sen köpte jag chokladpuddingpulver och vispade ihop med ungefär hälften så mycket mjölk som man egentligen ska ha, eftersom jag ville att den skulle bli mer fast. Det fick bli det först lagret. Det andra lagret bestod av hallonmousse, även där köpte jag pulver. DMoussen blandade jag ihop med hallon. När jag skulle täcka tårtan valde jag bort klassikern grädde, eftersom jag vet att Jan-E inte så förtjust i det. Istället provade jag något nytt för mig: glasyr. Det var dock ingen hit att göra den, det blev fel och stökigt från början till slut, men resultatet blev faktiskt bra. Eftersom ingredienser bara bestod av smör, hiskeliga mängder florsocker, en liten skvätt mjölk och vaniljarom, blev det som ni kan gissa ingen spännande färg på det hela så jag droppade i lite röd hushållsfärg. Det resulterade i en ganska skum nyans av rosa... Som pricken över i:et strösslade jag en massa färgglatt strössel på tårtan. Resultatet blev en tårta som såg ut att passa mer till en som fyllt 4 år, än till en som fyllt 24. Men vad gjorde det när den blev så god som den blev? Och man blir ju trots allt glad av att se den här färgglada och pigga tårtan! Eller vad säger ni?







Dock gjorde jag en miss i tårtmakandet. Jag brukar fukta bottnarna när jag gjort egna bottnar, eftersom jag vill att den snabbt ska bli ätbar. Detta behövs inte med köpta bottnar kom jag på alldeles för sent... Så understa och mellersta bottnarna är nästan obefintliga och det som finns kvar av dem är mest kladd. Jag får komma ihåg det till nästa gång.

Sen har vi ju tårtbakandets baksida (haha): enorma diskberg och - i det här fallet - ett kök med florsockerspudring överallt! Men det var faktiskt ett pris värt att betala, för tårtan blev som sagt riktigt god. Det där med glasyr var en höjdare faktiskt.


En liten bit av en av de minst härjade delarna av köket...

Det här måste ju vara en av de godaste pajerna ever! Och så på med en massa köpt vaniljvisp, mums...! Eller bara ät den som den är, det funkar fint det också. Jag rekomenderar starkt den här pajen till... alla alltid!

Pajdeg
♥ 150 g smör
♥ 1 dl socker
♥ 3 dl vetemjöl
♥ 1 tsk bakpulver

Fyllning
♥ 2 dl lätt creme fraiche
♥ 1 ägg
♥ 1 dl socker
♥ 1 tsk vaniljsocker
♥ ca 500 g avrunnen, krossad ananas

1. Blanda samman pajdegsingredienserna och tryck ut degen i en smord pajform.
2. Rör ihop ägg, creme fraiche, socker och vaniljsocker. Rör sist ner ananasen.
3. Häll fyllningen i pajformen och grädda i 175 grader mitt i ugnen i ca 40 minuter.


Jo då, pajen finns där. Någonstans under vaniljvispen...

B. Komparering av adjektiv: SUPERLATIV Hur lyder positivformen för de markerade superlativformerna?
Onko tämä kirjan vaikein kappale? Är detta bokens svåraste stycke?	Mall: vaikea
1. Suomen suurin kaupunki on Helsinki. Finlands största stad är Helsingfors.
2. Turku on Suomen vanhin kaupunki. Åbo är Finlands äldsta stad.
3. Mikähän on Suomen rumin kaupunki? Undrar vilken som är Finlands fulaste stad?
4. Marraskuu on vuoden ikävin kuukausi. November är årets tråkigaste månad.
5. Tämä on asuntomme kaunein huone. Detta är vår bostads vackraste rum.
6. Suomen pisin silta on Raippaluodon silta Vaasassa. Finlands längsta bro är Replotbron i Vasa.
7. Mikä on Uuumajan halvin tavaratalo? Vilken är Umeås billigaste varuhus?
8. Mikä on mielestäsi paras televisiosarja? Vilken TV serie tycker du är bäst?
9. Kukahan on Ruotsin rikkain ihminen? Undrar vem som är Sveriges rikaste människa?
10. Heinäkuu on vuoden lämpimin kuukausi. Juli är årets varmaste månad.
11. En ymmärrä kaikkein moderneinta taidetta. Jag begriper mig inte på den allra modernaste konsten.
12. Kuka teistä on nuorin? Vem av er är yngst?
13. Onko Strindberg kansainvälisesti tunnetuin ruotsalainen kirjailija? Är Strindberg den internationellt mest kända svenska författaren?
14. Minusta tämä taulu on viehättävin. Jag tycket att den här tavlan är mest attraktiv.
15. Onkohan New York maailman vaarallisin kaupunki? Är New York är världens farligaste stad?

Jag tycker namnet på den här maträtten är en smula missvisande - eller så har jag hel enkelt missat något. Något pizzalikt med den här soppan kan jag nämligen inte hitta... Men det är den enda invändningen jag har mot den. Det är en av mina favoritsoppor och till och med Jan-E tycker den är toppen, han som inte är särskilt förtjust i soppor överlag. Kort sagt skulle man kunna säga att det är som spaggetti och köttfärssås i soppform. Jättegott och jättelätt, kan det bli bättre? En hit från start hemma hos oss. Jag åt det för första gången hos Löppönens och jag tror att alla middagsgäster omgående ville ha receptet! Så hatten av för Helena som gav oss receptet. Nu tänker jag i min tur dela med mig av det till er. Enjoy!

♥ 400 g köttfärs
♥ 1 gul lök
♥ 1-2 vitlöksklyftor
♥ 7 dl buljong (7 dl vatten + 1½ buljongtärning)
♥ 100-150 g spagetti
♥ 1-2 dl vispgrädde
♥ 1 burk passerade tomater.

1. Bryn lök och köttfärs, krydda om du vill. Jag brukar bryna direkt i soppgrytan.
2. Häll på buljong och passerade tomater.
3. Låt koka i ca 10 min.
4. Lägg i pastan och låt koka tills den är nästan färdig. (Vill man att soppan ska vara lite lättare att äta kan man med fördel bryta ner spagettin en del.)
5. Tillsätt grädden och koka upp igen.

Ja, svårare än så är det inte och så gott blir det!



Kladdigt och gott - precis som det ska vara!

Jan-E och jag brukar åka och hälsa på paret Roos ibland, alltså Erik & Erica i Gagnef. Varje gång, utan undantag, äter vi våfflor tillsammans. Det blir lite matiga först, alltså våfflor med "klet" på, och sedan efterrättsvåfflor med sylt och grädde. Alltid samma uppskattade procedur, ofta följt av soffläge. Men inte idag. Inte dagen efter våffeldagen. Det blev istället hamburgare och brownies, all american style. Man kan ju tycka att våfflor hade varit på sin plats så tätt inpå våffeldagen, men å andra sidan äter vi ju alltid våfflor annars, så vilken dag på året hade varit bättre att inte äta våfflor på? För jag kan verkligen inte komma på när vi senast åt något annat än våfflor hos roosarna...

Det finns risk att det här inlägget kommer låta väldigt mycket som ett sponsrat inlägg, men det kan jag lova att det inte är.

I vilket fall, jag har nu provat Froosh, som är en fruktdryck helt utan konserveringsmedel eller annat jox. Inget annat innehåll än frukt. Ju mer naturliga grejer, desto bättre tänker jag. Men kan det verkligen vara gott då? Jajjemen! Det smakar precis vad det är: goda frukter i flytande form! Det slank ner kvickt kan jag lova...



I ärlighetens nämn är det i och för sig nyttigare, billigare och miljövänligare att köpa hela frukter och äta dem istället. Men skulle man känna för lite blandade frukter i flytande form så är det här helt klart alternativet att satsa på! Allvarligt, den här flaskan innehöll inget annat än frukt! Jag är fortfarande imponerad.


Flaskan dracks ur ganska snabbt.

Det finns flera olika smaker, men den här med äpple, mango, banan, apelsin, citron och passionsfrukt var den som lockade mig mest.


De olika smakerna ser ut så här. Bilden är härifrån.

Så ta och prova vettja!

När det snöar på så rejält som det gör idag (dasslock i en strid ström) är det skönt att vara inne och pyssla. Ingen promenad idag, tack. Något som är riktigt trevligt att pyssla med när det är stanna-inne-väder är ju att baka, vilket jag inte gjort på länge. Idag blev det äntligen av! Lite bröd till att börja med och sedan vinbärskaka. Limporna jag bakade är gjorda efter ett gammalt hemkunskapsrecept som håller än. De är enkla och går snabbt att göra, vilket passade mig bra eftersom jag haft ett ganska långt brödbakaruppehåll och ville mjukstarta lite lagom lätt idag.

Det du behöver
♥ 50 g jäst
♥ 1+4 dl fingervarmt vatten
♥ 2 msk sirap
♥ 1 tsk salt
♥ ev 1 msk brödkryddor (fänkål, anis eller kummin)
♥ 7 dl rågsikt (man kan byta ut 2-3 dl mot en eller flera grövre mjölsorter, jag brukar ta grahamsmjöl)
♥ 7 dl vetemjöl

1. Smula jästen i en bunke.
2. Häll 1 dl fingervarmt vatten på jästen och rör om tills jästen har löst sig.
3. Häll på resten av vattnet, sirap, salt och ev brödkryddor.
4. Arbeta ner rågsikt och ev grövre mjölsorter.
5. Tillsätt vetemjöl och arbeta ihop snabbt.
6. Ta upp degen på bakbordet på en gång och knåda ihop två limpor.
7. Lägg limporna på en plåt och skjtuts in i en kall ugn, på nedersta falsen ska de vara.
8. Sätt på ugnen på 200 grader och grädda limporna ca 30 min.
9. När de är klara tar du ut dem och lägger dem på ett galler. Vill du ha en mjuk skorpa virar du in dem i en bakduk.

Som sagt går de ganska fort att göra, i och med att man hoppar över jäsningarna. Inget lyxbröd, men det duger minst lika bra som köpebröd.

Länge har jag velat prova ett recept på kyckling som UnderbaraClara har haft både i sin blogg och sin tidning, nämligen libanesisk kyckling. Jan-E och jag bestämde att det skulle vara en av rätterna till festen i lördags, vilket var en chansning eftersom ingen av oss varken lagat eller ens smakat det innan. En väldigt lyckad chansning visade det sig, riktigt gott! Prova ni också, receptet ploppar upp om ni klickar på länken ovan. Bilden nedan är från nämnda länk. Det finns ingen anledning att inte prova!

Jag har på senare tiden upptäckt att inte bara choklad gör sig oerhört bra i efterrätter och allmänna godsaker; även citron är våldsamt smarrigt! Därför är citronmarängpaj en stor hit. Dock har jag inte provat göra det själv förrän igår. Det däremot blev ingen stor hit... Främst för att citronkrämen blev mer en sås istället för en kräm. Smaken är det ju inget fel på, men man vill ju att konsistens och sådant ska stämma också, inte att en tredjedel av pajen flyter bort när man skär upp den. Nåja, jag kan ju prova göra en till, det var inte så hemskt svårt, även om jag klarade av  bedriften att misslyckas :P


Det ser ju inte så hemskt aptitligt ut...

Korv och spagetti + tårta, är inte det en värdig fredagslunch så säg :P

Har ni någonsin provat matvete? Jag hade inte en susning om vad det var innan jag började lajva.  Det är vete, fast utan skal då. Ett bra substitut till ris, pasta och potatis. Jag brukar ofta försöka byta ut just ris mot matvete eftersom det är ett miljövänligare alternativ, bl.a. för att det kan odlas i Sverige. Enkelt och nyttigt. Och så ser det ut som minismå Kalaspuffar innan man kokar dem ^^

Åh, denna gamla ordvits...

I vilket fall, varför har jag inte förut insett hur beroendeframkallande det är äta ett par smörgåsrån med smör emellan? Så enkelt, så genialt! Nu får jag bara se upp så att det inte blir för mång- oj, för sent.

Åt precis en smaskig lunch på rester: Henkes kycklinggryta. Åh, det är så gott så man får hejda sig så att man inte föräter sig på det! Också det är mat som är riktigt enkelt att göra. Se bara:

Det du behöver är:
♥ 1 grillad kyckling
♥ 1 burk marinerade vitlöksklyftor (inkl marinaden)
♥ 1 burk hela champinjoner
♥ 3 dl creme fraiche
♥ 3 dl matlagningsgrädde

Dela köttet i mindre bitar och skär upp champinjonerna om du vill. Sen i med allt i en gryta och värm upp. Servera med ris, matvete eller vad du själv vill.

Se där, hur enkelt som helst!

(Någon bild blir det inte den här gången, men i ärlighetens namn ser den här grytan inte mycket ut för världen... Men den tar igen det på smaken!)

I vår/Björns trädgård finns några vinbärsbuskar som vi får nyttja hur mycket vi vill. Och det försöker vi göra. I år har det inte blivit så mycket än, i och med att vi var borta tre veckor precis när bären blivit mogna, men nu så! Tidigare i veckan kokade jag lite saft (förhoppningsvis blir det mer) och igår bakade jag en vinbärskaka som avnjöts i trevligt sällskap på kvällen.

Vinbär är väldigt tacksamt att plocka tycker jag, det är så lätt och smidigt. Och det tar ju aldrig slut känns det som... När jag står ute i trädgården med en bunke i ena handen och den andra instucken bland blad och bär känner jag mig lite som den där änkan i Bibeln som knappt ägde något förutom lite olja, men när hon började hälla upp oljan i olika kärl tog den liksom inte slut. Ja, och de där vinbären tar ju aldrig slut! Man står där och plockar och plockar, men det spelar liksom ingen roll hur länge man står där, för det finns alltid mer att plocka...



Den där vinbärskakan som jag nämnde, tänkte att jag kunde lägga ut receptet (kommer dock inte ihåg var på internet jag snubblade över receptet). För den är brutalt enkel att göra och perfekt om man har lite vinbär till övers. Man kan säkert ha annat än vinbär i den också, men det har jag inte provat än. I vilket fall, det här är vad du behöver:

♥ 2 ägg
♥ 2½ dl socker
♥ 2½ dl mjöl
♥ 75 g smält smör
♥ 1-2 dl vinbär (inte så noga egentligen, jag brukar aldrig mäta upp hur mycket jag har plockat...)

1. Smält smöret och sätt ugnen på 200 grader.
2. Rör ihop ägg och socker.
3. Rör ner mjölet.
4. Rör ner smöret.
5. Bred ut i en form och tryck ner bären.
6. In i ugnen i ca 25 minuter.
7. Tadaa! Färdig. Servera med vispad grädde, vaniljvisp eller vadhelst du själv föredrar.

Idag lagade jag, som den hemmafru jag är, mat lagom till när min man hårt arbetande man kom hem från jobbet. Det blev egentligen inte en maträtt som är idealisk för honom att äta, han behöver något rejälare. Men jag har velat prova göra det här så länge nu, så då blev det. Och vad är det då? kanske ni undrar (nåja, i mitt huvud i alla fall). Jo, melonsallad med stekt kyckling, som jag åt hemma hos Erica för ett tag sen. Det var riktigt gott och passade utmärkt till den sommarvärmen som rådde då. Inte är det krångligt heller, men kanske det inte passar som bukfylla för stora magar.

Nå väl, jag började med att skära upp en massa vattenmelon (ananas höll jag på att skriva... Kanske funkar det också, vem vet?) och fyllde halva salladsskålen med det. För övrigt är jag väldigt förtjust i färgen på vattenmelon, den är verkligen smaskig att äta med ögonen också!



Sen hackade jag i diverse grönsaker: rödlök, gurka, sallad, bönor (vad för sort vet jag inte, bara att de är från Jan-E:s farmor och farfars land...). Sen hade jag i lite cashewnötter också. Till detta stekte jag lite kyckling och ställde fram fetaost i marinad (blanda den inte i salladen om Jan-E ska äta den). Enkelt men gott. Melon i sallad är en höjdare!

Idag, i den ljumma sommarkvällen, avnjöt vi en god fika med både hyresvärden och grannen och dessutom hyresvärdens dotters hund. Det var fint det.


Rester efter en trevlig stund i trädgården.

Fikat bestod av vit chokladkaka med chokladglass till. Jag var inte helt nöjd med kombinationen, men de andra verkade tycka att det var gott. Receptet är hämtat från boken Kladdkakor av Maria Öhrn som även har en blogg. Har ni inte den dreggelframkallande boken får ni receptet här:

Vit chokladkaka

♥ 100 g vit choklad
♥ 100 g smör
♥ 2 dl strösocker
♥ 150 g Kesella lätt
♥ 2½ dl vetemjöl
♥ saft och skal av en halv citron
♥ 2 tsk vaniljsocker
♥ 1 tsk bakpulver
♥ ½ tsk salt

1. Smörj, och ev bröa, en form. Gärna en med löstagbar kant, 21 cm i diameter.
2. Smält chokladen i vatten bad och smält också smöret i en kastrull på svag värme.
3. Rör socker och Kesella till en jämn smet.
4. Tillsätt därefter smör och choklad och blanda noga.
5. Riv citronskalet och pressa därefter ur saften. Blanda ner det i smeten.
6. Blanda mjöl, vaniljsocker, bakpulver och salt och rör sedan ner det i smeten lite i taget.
7. Häll smeten i formen och grädda 25 minuter i 200 grader.

Jag hade den inte inne i 25 minuter, eftersom jag tycket att den började bli lite väl brun om kanterna. Troligtvis ett misstag, eftersom den blev ganska kladdig. Visserligen är receptet med i boken Kladdkakor, men jag tror att den hade vunnit på att vara mer fast.

Som sagt hade vi chokladglass till det hela, men jag tycker nog att det hela blev en för söt kombination. Kanske något friskt till hade passat bättre, någon fräsch och inte allt för söt frukt kanske?


Den gick ju åt i alla fall...

Idag blev det en kladdkaka för första gången på länge. Det gjorde gott! Det var en helt vanlig kladdkaka, samma som jag gjort i ca 14 år.



Kanske inte jättespännande om jag bjuder på receptet på den här kakan, även om den är smaskig. Tror de flesta har standardreceptet på kladdkaka redan. Istället tänkte jag faktiskt bjuda på ett annat kladdkaksrecept. Lite annorlunda, men gott!

Idas kladdkaka med lakrits

♥ 2 ägg
♥ 2 dl socker
♥ ½ msk vaniljsocker
♥ 1½ dl vetemjöl
♥ 3 msk kakao
♥ 3 stora msk hasselnötscreme
♥ ca 1 dl salmiakströssel
♥ 100 g Toblerone, grovhackad
♥ 75 g smält smör
♥ 1 msk sirap

1. Vispa ägg och socker pösigt.
2. Blanda de torra ingredienserna och rör ner i smeten.
3. Tillsätt till sist resten, dvs hasselnötscreme, strössel, Toblerone, smör och sirap.
4. Grädda i 170 grader ca 20-25 minuter.
5. Servera med glass!

Jo, visst verkar det lite suspekt med lakrits i en kladdkaka, men det är faktiskt inte så tokigt! Receptet fick jag på min slutpraktik av en av mina handledare. Prova där hemma vettja!

En del blir nog avkräckta redan vid titelraden, "kikärter? Blä!". Men låt dig inte skrämmas! Det här är en jättegod rätt och kikärtor är inte enbart tråkigt (allt beror på sammanhang och situation ;) ). Det är inga klurigheter, bara att köra på! Receptet hittade jag i en tidning som heter Laga lätt.

Du behöver
♥ 4 stora kokta potatisar
♥ 3 burkar kikärter (eller ännu bättre: köp torkade och koka dem själv! Men då får man ha åtminstone ett halvt dygns framförhållning...)
♥ 2 gula lökar
♥ 1-2 röda chilifrukter
♥ 4 vitlöksklyftor
♥ 2 msk färsk riven ingefära
♥ 2 msk rapsolja
♥ 2 burkar krossade tomater
♥ 1 burk kokosmjölk
♥ 2 tsk salt
♥ 1 krm svartpeppar (nymalen enligt originalreceptet, men man förstör inget om man har vanlig)
♥ 2 tsk gurkmeja
♥ 1½ msk garam masala
♥ 1 dl hackad koriander eller persilja (det hoppade vi över)

1. Skär potatisen i mindre bitar. Spola av kikärterna genom durkslag.
2. Hacka löken. Kärna ur och finhacka chilifrukten.
3. Fräs lök, chilifrukt, pressad (går lika fint med hackad) vitlök och ingefära i olja. Häll på tomater och kokosmjölk, koka i ca 15 minuter. Smaka av med salt, svartpeppar, gurkmeja och garam masala.
4. Tillsätt kikärter och potatis och låt puttra ett par minuter till de är varma. Strö över hackad koriander eller persilja.

Till det här äter man ris eller matvete och gärna ett klet (=kall yoghurtsås) med exempelvis finhackad chilifrukt och mynta nerblandat.

Men innan du börjar: kom ihåg att den här grytan är för åtta pers. Ett utmärkt tillfälle att bjuda hem vänner! Och blir det fortfarande något över så har du ju en prima matlåda. Sätt igång, börja laga!