Arinya

Det har inte blivit mycket internet för mig de senaste dagarna. Jag har viktigare saker för mig :) Njuta av att träffa go'ingar tex. Tänker fortsätta med det några dagar till, så förvänta er inte så många knyck här på bloggen. Det var bara det jag ville ha sagt. Hoppas ni har lika underbart vår(nästan sommar)väder som jag har! Simma lugnt.

Jag kommer inte kunna skriva tillräckligt bra för att förmedla till er hur fantastiskt bra det var! Lika bra att säga det redan nu... Superlativen skulle kunna hagla utan att jag gjorde den föreställningen rättvisa, den var så mycket bättre än jag hade förväntat mig (och ändå förväntade jag mig något riktigt bra).

Det här var 6:e året i rad som de körde detta och i år var även Åhls kyrkokör med, vilket jag tror gjorde en hel del. Det är ju en musikal, Påskspelet. Om jag inte har helt fel har de skrivit musik och sång själva. Nedan finns ett par smakprov. Jätteduktiga skådespelare, musiker, riktigt fina scenkläder, regi... Allt var bara så bra! Det kändes inte så teateraktigt, utan mer som att man själv var med, man blev så insugen i historien.

På den föreställningen jag var på fanns ju teckenspåkstolkar integrerade i föreställningen. Ja, vad ska jag säga, duktiga som alltid! Bl.a. var en av mina gamla lärare, MM, på scen. Vilken föresbild den kvinnan är, tänk om man var hälften så bra själv?

Jag vet inte om det var tolkarnas idé eller vem det var som kom på det, men under en av sångerna (andra klippet nedan) reste sig alla på scen plus hela kören och började teckna halleluja till sången. Wow! Ett ritkigt hallelujah-moment ;) Det var nog den starkaste scenen under föreställning, som dock var fylld med starka och gripande scener.

Jag är grymt sugen att själv vara med på Påskspelet nästa år, vi får väl se...

Om du inte varit och sett det än, gå och se den! Den visas i några dagar till, så du har fortfarande chansen. För att kolla tider, se veckans Leksandsbladet eller kalendariet på Frikyrkans hemsida.

Tänkte bara tala om att vi kommit fram till Dalsjöfors helskinnade och jag har fått mitt bastubad! Själva resan bjöd på en otrevlig och en trevlig överraskning. Den trevliga överraskningen var att vi sprang på Cattan på Halsbergs station. Oväntat och jättekul! Vi hann få en liten pratstund innan hon skulle till sitt tåg som var försenat (hade det inte varit det hade vi inte träffat henne). Strax därpå upptäckte jag att jag glömt min plånbok i Leksand. Surt. Dubbelt surt eftersom Jan-Es bankomatkort inte funkar heller... Nåja, det löser sig, även om jag är ganska sur på mig själv.

Här i boråstrakten är det varmt och skönt. Våren har självklart kommit längre än i Dalarna, men jag hade inte väntat mig folk i shorts och t-shirt! Jag klagar då sannerligen inte. OCh snart ska här grillas, i det grenlundska residenset. Mums! Kött, fräsch sallad, hemmagjord potatissallad och veg-spett. Nu önskar jag bara att huvudvärken vill släppa, så blir det jättebra!

Nu drar vi, alldeles strax... Borås, here we come!
Bastu ikväll, underbart!

Jag tycker om att få post. Brev, paket, vykort... you name it! Att det dimper ner ett litet paket i lådan är ju glädjande bara det, men det blir extra roligt med ett kul innehåll och idag fick jag båda delar!  Det är väldigt trevligt att ha vänner som vet vad man tycker om :) Det är min fina Suss som har tänkt på mig, vilket gjorde mig glad så klart!

Medan jag satt och åt frukost passade jag på att surfa runt lite på det stora internätet, läste lite bloggar och så. Av någon anledning fick jag för mig att googla mig själv. Bl.a. hittade jag detta nedan, som är från mitt första år på Västanviks folkhögskola. Alla var tvungna att ha en sådan här presentation på skolans hemsida! Nu för tiden tror jag att de bara kör på ett foto. Märk väl hur otroligt seriös jag är under rubriken Min bästa respektive sämsta egenskap... För övrigt är namnet på min forna tsp-lärare felstavat, Lena Thorander heter hon.


Tänk så man såg ut för bara några år sedan!

Vill bara passa på att tipsa om Påskspelet i Insjön. Det är en föreställning om det påsken handlar om: Jesus! Påskspelet visas i år igen i Frikyrkan i Insjön, under hela påskhelgen. På onsdagen - imorgon - kommer det vara en särskild föreställning, då finns nämligen teckenspråkstolkar på plats som ska tolka/gestalta föreställningen. Riktigt spännande! Föreställningen är gratis och efteråt finns fika till självkostnadspris. Det börjar förresten kl.19.

Jag har varje år missat Påskspelet, men i år ska jag äntligen få se det! Ska bli lite extra kul att se både Dan och Joseph på scenen. Och så tolkarna så klart! Jag vet att det är ett gäng duktiga tolkar och det ska bli riktigt intressant att se dem jobba.

Haka på om du har möjlighet, jag tror att det blir en toppenkväll! (Jag avlägger så klart rapport sen.)


Bilden är från ett tidigare Påskspel och hämtad härifrån.

Jag hade velat knåpa ihop ett och annat trevligt blogginlägg, men tiden rinner liksom iväg... Just nu är det en del förberedelser inför påskresandet, förutom alla dagliga bestyr. Jag tycker inte om att vara bortrest och sedan komma tillbaka till ett stökigt hem, så nu har här dammsugits och gjorts rent. På resande fot behöver man matsäck, så jag har bakat lite bröd och gjort en banankaka. Mellan varven försöker jag hinna med lite plugg också. Lite jobb, ärenden på noret, middag, umgänge med maken och så var den dagen förbi... Jag får göra intressantare blogginlägg någon annan gång helt enkelt.

Oj, vad vårigt det har blivit! Ljust och varmt. Härligt...! Just nu är det dock vare sig ljust eller varmt ute, klockan är nämligen tio på kvällen och jag sitter för tillfället i kyrkans övernattningsrum och fördriver tid genom att korrekturläsa och surfa lite. Jag väntar med andra ord på att Jan-E ska sluta jobba så att vi kan åka hem. En och en halv timme kvar...

En skön helg har det varit hittills får jag ju säga. Vi tog helg igår sent på eftermiddagen efter att båda slutat jobba. Vi handlade lite och åkte sedan hemåt, vansinnigt hungriga. Istället för att ställa oss och laga mat, bestämde vi oss för att ta turen förbi Siljans pizzaria på hemvägen. Vänner, pizza, glass, chips och choklad fick vara en högst onyttig och alldeles enastående slapp och bra avslutning på fredagen.

Imorse hade vi lite sovmorgon och låg sedan i sängen och pratade ganska länge. Det var skönt att kunna göra det, vi hinner liksom inte med varandra så mycket nu känns det som. Oftast blir det lite middag framför någon TV-serie, sen är det sovdags. Men imorse pratade och pratade vi. Samtidigt konstaterade vi att vi nog skulle behöva prata mer med varandra än vad vi gör. Jag skyller nog faktiskt lite på Jan-E:s alla jobb som upptar en hel del av hans tid (han har tre olika jobb plus att han ibland vikarierar på ett fjärde också). Det är verkligen jobb som passar honom och där han gör en bra insats, men de tar tid och ork... Nåja, inte så mycket att göra åt, bara att göra det bästa av situationen.

Idag har vi inte legat på latsidan. Vi har fixat nya sommardäck till bilen, besökt en liten loppis, handlat lite på Neco (exakt ett par arbetshandskar, en silikontub och fyra plugg), satt upp badrumshyllorna, jobbat i trädgården och nu är vi i kyrkan. Vi har till och med hunnit med våfflor - utomhus! Jag tycker verkligen om att kunna sitt och äta ute och nu är årets säsong inledd!

Ja, det var väl det. Ha en bra kväll om ni fortfarande är vakna!

Påskliljor och tussilago - behöver jag säga mer?

Det här måste ju vara en av de godaste pajerna ever! Och så på med en massa köpt vaniljvisp, mums...! Eller bara ät den som den är, det funkar fint det också. Jag rekomenderar starkt den här pajen till... alla alltid!

Pajdeg
♥ 150 g smör
♥ 1 dl socker
♥ 3 dl vetemjöl
♥ 1 tsk bakpulver

Fyllning
♥ 2 dl lätt creme fraiche
♥ 1 ägg
♥ 1 dl socker
♥ 1 tsk vaniljsocker
♥ ca 500 g avrunnen, krossad ananas

1. Blanda samman pajdegsingredienserna och tryck ut degen i en smord pajform.
2. Rör ihop ägg, creme fraiche, socker och vaniljsocker. Rör sist ner ananasen.
3. Häll fyllningen i pajformen och grädda i 175 grader mitt i ugnen i ca 40 minuter.


Jo då, pajen finns där. Någonstans under vaniljvispen...

B. Komparering av adjektiv: SUPERLATIV Hur lyder positivformen för de markerade superlativformerna?
Onko tämä kirjan vaikein kappale? Är detta bokens svåraste stycke?	Mall: vaikea
1. Suomen suurin kaupunki on Helsinki. Finlands största stad är Helsingfors.
2. Turku on Suomen vanhin kaupunki. Åbo är Finlands äldsta stad.
3. Mikähän on Suomen rumin kaupunki? Undrar vilken som är Finlands fulaste stad?
4. Marraskuu on vuoden ikävin kuukausi. November är årets tråkigaste månad.
5. Tämä on asuntomme kaunein huone. Detta är vår bostads vackraste rum.
6. Suomen pisin silta on Raippaluodon silta Vaasassa. Finlands längsta bro är Replotbron i Vasa.
7. Mikä on Uuumajan halvin tavaratalo? Vilken är Umeås billigaste varuhus?
8. Mikä on mielestäsi paras televisiosarja? Vilken TV serie tycker du är bäst?
9. Kukahan on Ruotsin rikkain ihminen? Undrar vem som är Sveriges rikaste människa?
10. Heinäkuu on vuoden lämpimin kuukausi. Juli är årets varmaste månad.
11. En ymmärrä kaikkein moderneinta taidetta. Jag begriper mig inte på den allra modernaste konsten.
12. Kuka teistä on nuorin? Vem av er är yngst?
13. Onko Strindberg kansainvälisesti tunnetuin ruotsalainen kirjailija? Är Strindberg den internationellt mest kända svenska författaren?
14. Minusta tämä taulu on viehättävin. Jag tycket att den här tavlan är mest attraktiv.
15. Onkohan New York maailman vaarallisin kaupunki? Är New York är världens farligaste stad?

Vilken bra kväll! Tänk dig detta: nygräddad ananaspaj med mängder av vaniljvisp, soffa, Vänner med sin man. Goda nyheter: lajv på gång, i Dalarna! Prat med en kompis som det var alldeles för länge sedan man hade kontakt med.

Helt enkelt en riktigt bra kväll av den lugna sorten. Precis vad jag behövde som avslut på den här dagen.

P.S. För att kika närmare på lajvet: gå in på Thules hemsida och klicka in dig på När vinden vände. Det kommer bli så bra!

Igår kom pennor och papper fram, efter att ha stått oanvända alldeles för länge.



Jag blev inspirerad när jag läste Valhall-seriealbumen. Mjuka, enkla linjer. Det blev en väldigt enkel bild av olika anledningar. Det var ju längesedan jag höll på och då skulle något avancerat och svårt nog vara lite avskräckande. Dessutom ville jag prova mina ProMarkers igen, som jag inte fått någon ordentlig kläm på. Det blir fortfarande "fläckigt" när jag använder dem, någon som vet hur jag ska få bukt med det? Har ju sett mången fin teckning utan de här "fläckarna", men jag vet inte hur folk lyckas med det.



Jag försökte som sagt hålla det ganska enkelt, men utan att det blev stramt (och oj, vad pretentiös jag låter...). Om någon undrar vem detta ska föreställa så är det Sparv av Zaardras, en roll som jag spelade på ett lajv för snart ett år sedan. Anledning till att det blev just ett lajvmotiv var nog att jag hela den dagen hade lajv-abstinens. Ni vet, det börjar bli vår och man vill ut i skogarna igen, man minns tidigare vårlajv osv. Tyvärr har jag inga inplanerade lajv nu i vår eller sommar, men jag har hört ryktas att det ska arrangeras ett lajv sent i sommar/tidigt i höst som jag vill åka på! Tålamodsprövande...

Jag tycker namnet på den här maträtten är en smula missvisande - eller så har jag hel enkelt missat något. Något pizzalikt med den här soppan kan jag nämligen inte hitta... Men det är den enda invändningen jag har mot den. Det är en av mina favoritsoppor och till och med Jan-E tycker den är toppen, han som inte är särskilt förtjust i soppor överlag. Kort sagt skulle man kunna säga att det är som spaggetti och köttfärssås i soppform. Jättegott och jättelätt, kan det bli bättre? En hit från start hemma hos oss. Jag åt det för första gången hos Löppönens och jag tror att alla middagsgäster omgående ville ha receptet! Så hatten av för Helena som gav oss receptet. Nu tänker jag i min tur dela med mig av det till er. Enjoy!

♥ 400 g köttfärs
♥ 1 gul lök
♥ 1-2 vitlöksklyftor
♥ 7 dl buljong (7 dl vatten + 1½ buljongtärning)
♥ 100-150 g spagetti
♥ 1-2 dl vispgrädde
♥ 1 burk passerade tomater.

1. Bryn lök och köttfärs, krydda om du vill. Jag brukar bryna direkt i soppgrytan.
2. Häll på buljong och passerade tomater.
3. Låt koka i ca 10 min.
4. Lägg i pastan och låt koka tills den är nästan färdig. (Vill man att soppan ska vara lite lättare att äta kan man med fördel bryta ner spagettin en del.)
5. Tillsätt grädden och koka upp igen.

Ja, svårare än så är det inte och så gott blir det!



Kladdigt och gott - precis som det ska vara!

Åh, vad jag skrattade när Jan-E visade mig den här! Kom igen, klicka på länken. Det är så värt det!

Den här dagen började vansinnigt dåligt. Sen dess har jag gått omkring och önskat mig tillbaka till sängen (som var grymt svår att ta sig ur, vad är nyttan liksom?). Tungt. Dåligt väder. Och inte tillräckligt med mjölk hemma! (Fel dag kan det vara som en spark i magen...) Orkeslöst, menlöst, hopplöst. Trots det har jag fått anledning att dra på mungiporna ändå. Bl.a. skyller jag på Karins konstgrepp som presenterade den här fantastiska pandan. Minen ihop med kroppsspråket, oslagbart! Sen lyckades solen faktiskt skina ett tag, så då tog jag första promenaden på länge (har ju varit lite sjuk, inte så mycket promenerande då), gick till och med in en bit i skogen, underbart! När jag kom hem kollade jag posten och då hade jag fått ett paket från Flatebö. Yay!

Därmed inte sagt: "vilken lycka, jag behövde inte deppa mer!". Man får vara nere, tack och lov för det. Man är inte på topp jämt och ständigt, och tur är väl det. Är något jobbigt är det väl inte så konstigt att det känns tungt, men det är härligt att upptäcka att det finns små glädjeglimtar ändå. Mellan gångerna jag drog på smilbanden var det en hel del mindre glada miner... Men sådant är livet, det går upp och det går ner. Jag tror det är viktigt att vi tillåter det göra det och att vi inte låtsas - varken för oss själva eller andra - att det alltid är uppåt. Låta det finnas dåliga, sorgsna, tunga och gråa dagar, liväl som bra, glädjefyllda, lätta och soliga dagar.

Igår sken solen, även om det var vansinnigt blåsigt och inte så värst varmt. Aprilväder alltså. Det märks ju att våren är på väg! Snön smälter som bara den, vi ser mer och mer av gården runt huset, vilket är lite spännande eftersom vi bara sett stället i vinterskrud. Häromdagen satt vi till och med och åt vår middag utomhus, så milt väder var det!

Igår hittade jag ett litet vårtecken alldeles vid våran trappa. Den ser lite trött ut, men den finns!



Idag är det inte riktigt lika fint väder. Imorse föll stora snöflingor mot marken och nu regnar det istället. Aprilväder var det, ja.

För ett tag sedan fick jag ett bloggtips från Sandra, som jag nu tänker dela med mig av till er. Det är en annan Sandra (som jag faktiskt lekte med när jag var yngre, världen är liten!) som har bloggen skrot och skräp i mitt hjärta. Bloggen handlar i stort sett om återbruk och dumpstring, kreativa sätt att återanvända saker och pyssel och pill. En mycket inspirerande blogg, på flera sätt.

Sandra är även med i Borås Tidning, här kan ni läsa om det.


Bilden visar en del från Sandras hem och är från bt.se

Idag är jag i alla fall tillräckligt pigg för att blogga, uppenbarligen. Förkylningen slog till rejält igår kväll, efter att jag i några dagar känt mig trött och snörvlig. Jag hade nog en liten släng feber, plus att jag kände mig totalt golvad i kroppen. Jag sov i princip sittandes hela natten, pga utrymmesbrist i näsan. Äh, varför sitter jag och skriver sådant här, ni vet väl hur det är att vara förkyld? Nåja, idag är jag i alla fall hemma och försöker kurera mig. Eldar för fullt i vedspisen och snyter mig stup i ett och blir andfådd om jag göra något annat än sitter still. Kul... Får se fram emot att Jan-E kommer hem om några timmar, då blir det tacos. Mums!

Hoppas ni håller er friska och krya! Ät en massa apelsiner och ut i solen med er.

Jag har levt med det långa avståndet - som mäter 45 mil - till familj och många vänner i ungefär fyra och ett halvt år nu, det första året gällde avståndet även Jan-E. Jag har väl aldrig riktigt haft något problem med det. Jag har vänner här uppe i Dalarna också och jag åker ganska regelbundet ner till västsverige, för det mesta fyra gånger per år. Men den senaste tiden, kanske det senaste året, har avståndet känts av mer och mer. Jag tror att en av orsakerna är att jag inte längre spenderar hela sommarlovet i mitt barndomshem, jag får liksom ingen överdos av Borås, som jag sedan klarar mig på resten av året. En annan orsak är dålig hälsa som drabbat en av mina närmaste. Jag tänker inte gå in på detaljer, men det är ju kämpigt när ett av de vitalaste organen inte fungerar som det ska. Sen finns det vänner som har det kämpigt, då är det klart att man vill finnas där rent fysiskt.

Och så saknar jag att kunna dra ut och träffa någon om jag känner för det. Förr var det oftast bara att hoppa på 159:an eller till och med ta en kort promenad om man ville ha en kram och lite kompishäng med någon särskild. Som sagt, det är inte det att jag inte har vänner här, men det är ju klart man saknar folk som har en speciell plats i ens hjärta.

Nästa gång jag ska till de gamla hemtrakterna är i påsk. Från början var det tänkt att Jan-E och jag skulle göra en liten familjeturné under själva påskhelgen och sedan åka hem, eftersom han ska jobba under påsklovet, men jag ville så väldigt gärna vara kvar längre, så planen är ändrad. Jan-E följer den ursprungliga planen, jag åker hem några dagar senare.

Åh, jag skulle väldigt gärna vara kvar längre än så och bara njuta av att kunna träffa nära och kära! Och när jag ändå håller på skulle jag kunna ta en hälsa-på-turné runt om i landet: Stockholm, Örebro, Linköping, Göteborg, Jönköping, Höör mm. Men men, det är ju faktiskt inte helt omöjligt att ta en sväng i någon stad någon helg, det händer ju faktiskt ibland. Sådana helger är guld!

Så där ja, färdigklagat. Nu ska jag ta och njuta av tillvaron jag faktiskt har!

I måndags blev det spontan biokväll efter jobbet. Filmen som visades var Gudar och människor, en verklighetsbaserad film av Xavier Beauvois. Den handlar om munkarna i ett kloster, beläget i Algeriet, och deras tillvaro när terrorister sätter skräck i området kring klostret. Munkarna för hela tiden en inre kamp, vad ska de göra? Lämna klostret för en tryggare tillvaro eller stanna kvar och riskera att dö?

Det hela låter kanske actionfyllt och spännande, men fart och fläkt är det minsta som kännetecknar filmen. Tempot är inte Hollywood och när man är van att se så många amerikanska produktioner som jag, tar det ett tag innan man är i synk med berättandet och hastigheten i Gudar och människor.

Det finns ett väldigt säkert knep att få mig att köpa saker som jag inte hade tänkt köpa: locka med burkar och askar! Jag är väldigt svag för askar, skrin och burkar i plåt. Gamla som nya. När jag häromdagen skulle handla fick jag syn på en produkt som lockade med ett etui på köpet. Jag tvekade inte för en sekund, även om jag brukar satsa på ett miljövänligare märke. Skåda mitt nya, fina etui!