Arinya

Nu har vi bil igen Vuxenpoäng, lite grann
Kombi Desto fler vuxenpoäng...

Vi bor i hus Vuxenpoäng igen

Ja, igår fick jag hämta ut bilen. Gjorde ett återbesök på besiktningen och klarade den. Vilken lättnad! Jag tycker egentligen inte ens om att köra bil, men det är ett nödvändigt ont när man bor och jobbar som vi gör.

Igår började vi bo i Hjubäck också. Känns underligt och konstigt att inte bo på Matteses och jag kommer säkerligen att sakna det ett bra tag framöver, men jag får spara det som ett fint minne helt enkelt. Vårat första gemensamma och mysiga hem... Nu börjar en ny fas i paret Grenlunds liv.

Av någon anledning tyckte folk i en del av min bekantskapskrets om att ett tag kalla mig för Marre Barre Muffins. (Hos Jan-E har det fastnat, så jag får ibland höra lite olika varianter på det smelnamnet.) Nu finns det visst en blogg som heter marrebarre.blogg.se. Lite lustigt, men man är väl inte så vansinnigt unik med sina smeknamn som man ibland tror antar jag ;)


Min namne.

Idag har jag gjort något trevligt och abstinensframkallande. Jag har träffat en lite fröken vid namn Frida, vi tog en promenad i Västanvik.

En liten ledtråd:

Läste det här blogginlägget, även det här blogginlägget som handlar om det förstnämnda blogginlägget. Om ni tänker läsa vidare i mitt blogginlägg är det lika bra att du går in på de länkarna, det tar inte lång tid.

Jag läste och skakade på huvudet. Tyvärr är jag inte förvånad, men inte mindre irriterad för det. Varför inte låta barn vara barn? Varför inpränta hos dem att de är pojkar och flickor, och att det är riktigt stor skillnad. Jag har inte något emot att killar har tuffare kläder i grönt och blått och att tjejer har lite sötare kläder som går i rosa och lila. Men måste alla ha det så? Är flickkläderna dessutom inte anpassade till att "busa runt i", ja då blir det väl ännu tydligare att flickor ska vara söta och lugna, medan killar ska vara tuffa och busiga. Och varför ska det behöva vara så? Är det inte bättre att låta personligheten få styra?

När jag var liten köpte mina föräldrar ofta likadan kläder till mig och min bror. Visst, ibland kunde vi få könsstyrda färger, men ofta ärvde min lillebror mina urväxta kläder utan problem, och vice versa när han växte om mig.  Dessutom var kläderna sådana att man faktiskt kunde springa ute och leka i dem, inte satte min mamma på mig kjol eller vita byxor en vardag. Därmed inte sagt att jag inte var flickig när jag var liten, visst var jag det, men ville jag leka indianer och cowboys istället för med mina My Little Pony så var det inget problem. Inte behövde jag byta om för att göra det...

Det känns som att barn - även bebisar - idag ska vara små kopior av vuxna. Många föräldrar idag verkar vara riktigt modemedvetna, inte bara när det gäller dem själva. Det ska vara märkeskläder redan innan ungarna kan gå. Och det ska dessutom spegla de vuxna som sagt. Gärna tufft slitna jeans (Behöver barn kläder som är slitna på förhand? Jag har fått intrycket att de klarar det galant att slita kläderna på alldeles egen hand...) på killar och och små söta tunikor på flickor.


Båda bilderna är från lindex.com

Visst, jag får ju erkänna att jag inte har så stor erfarenhet av att själv köpa kläder till barn, jag har ju inga egna. Och som sagt tycker jag inte det är fel med tuffa killkläder och söta tjejkläder, så länge det inte är det enda alternativet! Jag vet att det finns företag och butiker som har en del unisex, men intrycket jag har fått är att de stora kedjorna är ganska könssegregerade när det gäller barnkläder, för det är det folk köper.

Ja, jag vet att det är skillnad på tjejer och killar, oavsett vilka kläder man har på sig. Men att veta att man ska vara på ett visst sätt för att man är pojke/flicka, det är tråkigt tycker jag. Man ska kunna leka med både lego och dockor om man vill tycker jag, inte behöva rata det ena för att man vet att inte pojkar/flickor leker med sådant.

Som sagt, jag har ju inga egna barn, så det är ju lätt att tycka väldigt mycket. Hur tänker och resonerar ni som har barn? Vore intressant att veta.

Häromdagen lämnade jag in bilen på en verkstad i Mora och igår ringde de och sa att allt är fixat förutom en grej som behöver bytas. Får de leveransen i vanlig tid är bilen färdig att hämtas imorgon. Imorgon! Underbart! Det skulle underlätta så otroligt mycket. Vi bor ju fortfarande på Matteses till imorgon, så vi har ju en del grejer som behöver fraktas till Hjulbäck. Dessutom jobbar Jan-E på lördag och jag på söndag, så det vore guld värt att ha bil i helgen eftersom det inte går några bussar då.

Ok, man ska inte ta ut segern i förskott eller ropa hej innan man har hoppat över bäcken eller så, men jag hoppas så innerligt att bilen är färdig imorgon!

Kanske har ni sett att det sitter ett ansikte i menyraden till höger? Det står bloglovin' där, och det är så enkelt som så att vill ni följa min blogg med hjälp av Bloglovin', så trycker ni bara på bilden. Jag tycker det är väldans praktiskt att använda den tjänsten. Istället för att själv kika in på en massa bloggar och kolla upp de är uppdaterade, så har man allt på samma ställe. Fiffigt värre!

Nu har jag ju inte skrivit om vädret på länge, det får vi genast ändra på! Idag har det fryst på lite igen, det har varit mellan -10 och -15 grader. Kallt och klart. Och vackert. Riktigt vackert.








Om vi tittar lite närmare ser vi att det "ryker" längre bort. Det är utloppet till
Österdalälven, och "ryker" gör det pga av kylan. Om jag uppfattat det rätt
är det så kallt över vattnet att den kyler ner den omgivande luften som
kondenseras.

Till vänster om ryket kan man också ana lökkupolen på Leksands kyrkan;
Sveriges största lantortskyrka.






Jag ser vansinnigt fokuserad ut! Men det är ju trots allt ganska
koncentrationskrävande att gå...

Jaha, det var det om vädret. Vad ska vi nu prata om?

Jag hittade kameran. I en bananlåda som någon av oss använt som avlastningsyta (det är lite ont om sådant just nu). Så nu kan ni få se vårat stök, yay!


Möblerna som är kvar är Björns, men jag skulle gladeligen kunna norpa med
mig det där hörnskåpet!


Här hade vi förr våran mysiga sänghörna. Inte särskilt
mysigt längre...


Nu sover vi istället här, i bäddsoffan.

Så där ja, då har hela förmiddagen spenderats i sängen. Men inte har jag legat på latsidan inte! Jag har fixat adressändring, gjort bankärenden, registrerat mig med kursnyckeln (nu tror jag att jag har klarat mig ända fram, upp till bevis när kursen startar nästa måndag!) och lite annat. Synd att man inte kan sköta disken från sängen, annars hade jag gladeligen gjort det också! Och så behöver här röjas... Det ligger tommat lådor överallt, blandat med kläder, tidningar, dammråttor, viktiga och oviktiga papper, en fusk-didgeridoo, väskor och en massa bös. Jag tappar orken bara jag tittar på det...

Jag undrar också om kameran ligger här någonstans. Har ingen aning om var den kan vara. Den kan faktiskt befinna sig i Hjulbäck också, om Jan-E har packat ner den utan min vetskap. Tyvärr vet inte han heller... Så om ni undrar över bildbristen här på bloggen, så vet ni nu orsaken.

Jaha, det här blev ju ett högintressant inlägg. Summering: det är stökigt och jag vet inte var kameran är. Gå och gör något vettigare än att läsa sådana här blogginlägg! Det ska i alla fall jag (försöka) göra.

Imorse fick jag höra min man på radio. En skum men rolig upplevelse :) Ni hittar inslaget här, det börjar vid ca 08:00, det är lite nyheter och annat före. Jan-E och Ulrika Wiborgh pratar om utställningen "Gud har 99 namn" och om vad en multirelegiös guide är.

Om du alltid har undrat hur min man Jan-Erik låter i radio: imorgon har du chansen att få reda på det! Han ska nämlingen vara med i Radio Dalarna. Jag är lite fundersam över vilken tid det hela kommer sändas, men han ska vara där klockan åtta på morgonen i alla fall. Vi får väl se.

Jaha, det blir visst bara kallare och kallare. När jag gick upp imorse var det -20 utomhus och +14 i köket. Brrr... Sådana här dagar är man glad att man har en kamin.

Jag har på senare tiden upptäckt att inte bara choklad gör sig oerhört bra i efterrätter och allmänna godsaker; även citron är våldsamt smarrigt! Därför är citronmarängpaj en stor hit. Dock har jag inte provat göra det själv förrän igår. Det däremot blev ingen stor hit... Främst för att citronkrämen blev mer en sås istället för en kräm. Smaken är det ju inget fel på, men man vill ju att konsistens och sådant ska stämma också, inte att en tredjedel av pajen flyter bort när man skär upp den. Nåja, jag kan ju prova göra en till, det var inte så hemskt svårt, även om jag klarade av  bedriften att misslyckas :P


Det ser ju inte så hemskt aptitligt ut...

Idag fick jag vet att min äldre, alkoholiserad tvillingsyster siktats i Stockholm. Tydligen är vi lika. Skulle vara kul att få veta vem det skulle kunna vara... För övrigt är det här med "alkoholiserad" tydligen inte helt säkert, eftersom antagandet bygger på att personen siktats på Systembolaget.

Jahapp.

Vi hade en period av nollgradigt här ett tag, det var nästan så att jag trodde att våren var på väg. Men så vände det hux flux och nu har vi -15 grader igen. Kallt och vackert, ingen vår i sikte så långt ögat når.

Det damp ner ett fint postogram i brevlådan. En förening jag är med i ville gratulera på födelsedagen. Det gäller att vara ute i god tid!

Men just det ja, jag har ju glömt talat om det: nu är jag 25 år! Blev det i fredags. Ingen åldersnoja än.

Jag ska börja plugga igen. Japp. Den briljanta idéen kom jag på i somras när det var väldigt lite jobb. Jag anmälde mig till en högskolekurs på distans och dessutom halvfart. Det jag ska läsa är Finska, läsförståelse A. Jag tänkte nämligen att jag kan välja något realtivt välkänt för mig, eftersom jag inte har någon högskolevana sedan innan och inte vet hur tufft/lätt det kommer bli. Så, lite halvt om halvt räkmacka hoppades jag på. Tji fick jag! Kursen har inte börjat än men jag har redan kämpat mig svettigt för den! Jag har visserligen blivit antagen, men jag tror att de har en till - hemlig - antagningsprocess. Om man klarar alla inloggningar, registreringar och kontoaktiveringar är man slutgiltligt antagen till kursen. Jag säger bara det: vilken djungel! Men jag tror faktiskt att jag har gjort det jag kunnat nu (registrerat mig på universitetets nätverk, loggat in på läroplattformen mm). Nu väntar jag bara på nästa steg: att kursansvarig ska skicka en kursnyckel så att jag kan registrera mig på kursen också. Puh...

Det är för övrigt samma universitet som Jan-E hoppade av eftersom distansutbildningen krånglade så mycket. Känns som en bra start det här...

Dock ser jag fram emot att få låta hjärnan jobba lite och lära mig nya saker. Jag har ju gått i skolan större delen av mitt liv, så jag har ju vanan inne så att säga. Ska bli spännande att prova en ny studieform och det ska bli intressant att få studera sitt hemspråk (visst, jag hade hemspråksundervisning i grundskolan och gymnasiet, men det här bli nog på en lite annan nivå). Dock är ju läsning i finska inget som jag har pysslat särskilt mycket med (förutom mail från föräldrarna, inhandlingslistor när man bodde hemma, födelsedagskort från släktingar och sådant), men jag har faktiskt en utgåva av Bilbo på finska som står i bokhyllan och väntar på att bli läst... Dags att ta tag i det kanske?

Igår fick jag en liten förfrågan om att visa lite fler bilder på vårt kommande boende. Nu finns det ju inte så mycket att dela med sig av på den fronten, tyvärr. Dessutom har ägarna fortfarande en del saker kvar där och de grejerna som är våra består av två stora lådhögar = inte jätteinbott ännu. Men ett par tre tjuvkik kan ni väl få :)


I hallen/trappan finns ett brett och bra fönster som gör
utrymmet ljust. (Bilden har lite konstig komposition,
jag var egentligen ute efter att fota gardinen.)


Ett stort plus: vedspis i köket!


En liten bit kök. Kan tänka mig att det blir en del bakning
vid den här bänken! Trevlig utsikt är det också. Och ännu
ett stort plus: titta nederst på bilden!!

Det var allt för den här gången. Men jag lovar att slänga upp fler bilder när möjligheten finns.

Jahapp, dags för vardag igen då. Tydligen. Folk säger det i alla fall. Skolor och jobb börjar. I alla fall sådana jobb som är mer regelbundna än mina...  Den här veckan ser det ut som att mitt jobb kommer bestå av hemmfruande. Ganska skönt som omväxling, det var länge sedan sist. Och det finns att göra om man säger så! Vi börjar sakteligen få ordning på kaoset här hemma, men det tar sin lilla tid. Lite imponerande ändå, hur mycket man kan stöka till på en så liten yta som vi har.

Och för att fortsätta med alla glada nyheter som kommit den senaste tiden: nu ska jag börja betala tillbaka mina studieskulder! Tjoho... Den totala summan är svindlande stor i mina ögon, men man får se det som en investering helt enkelt.

Nu börjar det här bli löjligt. Snacka om oflyt! Förutom allt det andra jag gnällt över (tvättmaskin, bil, avlopp) så kommer här lite till: igår när jag kom till jobbet läckte taket! Självklart var jag ensam i butiken hela dagen... Och nu har jag blivit sjuk lagom till att vi ska börja dra första flyttlasset till Hjulbäck idag.


Tänk vad man kan göra med Paint!
Nu behövde jag ju inte ens fota...

Ibland känner jag mig extra stolt över mina vänner. Som idag, när jag lyssnade på en skiva som en gammal gymnasiklasskompis har släppt. Hon heter Gabriella och är en härlig, ödmjuk, rolig, klipsk och musikalisk tjej med underbart fint hår. I gymnasiet var vi några som ofta hängde i Shalom-rummet och det hände inte sällan att Gabbi plockade upp gitarren som alltid fanns där. Ibland blev det något egenskrivet, ibland något välkänt som alla sjöng med i. I vårat gymnasieprogram (vi gick samhällsprogrammet med språkinriktning) ingick en kurs som hette Estetisk verksamhet, där man skulle välja en estetisk inriktning. Av någon outgrundlig anledning hade jag valt musik. Mycket märkligt faktiskt, med tanke på att jag (utan att överdriva) är tondöv och saknar taktkänsla. I vilket fall var jag i samma grupp som Gabbi och ofta hände det att vi gjorde arbeten tillsammans med några andra tjejer. Ja, hon gick då inte av för hackor på de lektionerna! Hon var också med och sjöng på vår bröllopsfest, ett stort tack för det!

Och nu har Gabriella som sagt gett ut en skiva. Det var visserligen ett tag sedan den var helt ny, men jag fick den på nyårsafton och först idag har jag lyssnat på den. Helt såld direkt blev jag! Den heter In search of the other sock och innehåller fyra låtar. Jag tror att hon beskrev det som att det bl.a. lutar åt värdsmusik. Äh, jag är inte så bra på att artbestämma och beskriva musik, men bra är det! Inget som brukar spelas på skvalkanalerna i radio, men mer fyllt av liv och personlighet. Titta gärna in på Gabbis Myspace, där finns lite trevligt att lyssna på.

Hej och hå... Alltid är det något. Är det inte tvättmaskinen är det bilen. Och det nya nu: avloppet. Nu har vi haft en slamsugare här, så ordningen är någorlunda återställd. Innan dess kom dock avloppsvattnet upp i duschen och det gick efter ett tag inte heller att spola i kranarna. Ingen angenäm lukt i badrummet... Nu är de värsta problemen i Björns toalett, det kommer behövas både snickare och rörmokare. Håhåjaja. Orsaken till det hela verkar vara frusna ledningar.


Jan-E ska hissa upp en slamsugningsslang genom fönstret.

Ingen fungerande tvättmaskin. Grejer efter resan ligger slängda överallt i lägenheten. På fredag får bilen körförbud, vi lyckades få en verkstadstid dock. Om drygt två veckor... Det är nu man skulle kunna lägga sig under täcket och vägra komma fram, om det inte vore så att man har underbara anhöriga och vänner som ställer upp på mängder med olika sätt! Tack och lov!

Året började med trasig tvättmaskin, plugg, födelsedag och längtan till Visby. Förberedelser för lajv ägnades också en del tid.


Det mystes mycket med levande ljus under vintern.

Februari


I februari fortsatte det att vara vackert men kallt. Man pälsade gärna på sig innan man tog sig an en rask promenad till skolan. Det blev även ett helglajv, en hel del i skolan, bl.a. en veckas instensiv praktik men även lite sjukdom.



Mitt examensarbete om det
finlandssvenska teckenspråket
börjar sakteligen ta fart.


Det är både roligt och tröttsamt att åka på lajv...

Mars


Mars månad bjöd på sportlov, stockholmsresa med återseenden, vårkänslor trots den myckna snön och sushipremiär. Dessutom fixade Björn tvättmaskinen, vilket var riktigt skönt. En tripp ner till Jönköping hann det bli också, skulle ju på praktikbesök på deras tolkcentral. Dock var det då det var sådant oerhört tågkrångel, så det blev till att vara flexibel i sina planer...


Tvätten fick släpas fram och tillbaka till skolan för att tvättas.
Men Björn kom och fixade det hela! Tack och lov...


En del Harry Potter-läsning har det blivit. Igen.


Och ännu mer examensarbete... En salig blandning
av svenska, finska, finlandssvenska, svenskt teckenspråk,
finskt teckenspråk och finlandssvenskt teckenspråk.

April


April bestod till största delen av min slutpraktik i Jönköping. Fyra veckor då koncentrationen främst ligger på praktiken, då får man inte så mycket annat gjort. Dock hann jag med några besök i Borås och träffa en vän som bor i Jönköping. Och efter mycket om och men lyckades jag faktiskt ta mig till John Bauers museum. Jag fick dessutom besök och lajvplanerna rullade på.


En tolkelev på slutpraktik!


Små guldkorn i vardagen :)


Att sitta och titta på hockey på TV:n är ju inte mitt stora
fritidsnöje, men det blev ändå en hockeykväll med några andra.
Då blev HV71 svenska mästare. Jaha.


Och våren kom till slut.


Äntligen fick jag prova ProMarkers också.


Då säger vi hejdå till både Jönköping och april månad.

Maj


Maj började med en efterlängtad hemkomst. Åh, jag njöt verkligen av att få vara hemma igen. Alla småsaker som man oftast inte tänker på gladdes jag verkligen över. Men ingen rast, ingen ro! Mycket gick faktiskt under rubriken "lajv" den här månaden. Lajvkläder skulle sys, andra lajvförberedelser skulle göras, det lyssnades på lajvmusik och jag höll faktiskt ett litet föredrag om lajv inför hela skolan. Sedan åkte vi ju faktiskt på lajv också, Jan-E, Micke och jag.

Den här månaden var det både traditionsenlig medeltidsmarknad och Tjejruset i Falun. Lite annat fick plats på schemat också, bl.a. fästingbett. Jag har aldrig förut haft några problem med den saken (förutom att det är hemkst äckligt), men den här gången blev det ett besök på vårdcentralen och lite medicin för misstänkt borrelia. Inte så roligt, eftersom medicinen gjorde mig vansinnigt känslig mot sol.

Min körkortskamp börjar intensiferas. Det är övningskörning, övningskörning, pluggande och halkbana. Stressen börjar smyga sig på, jag kan ju inte jobba som tolk i Dalarna utan bil eller körkort!


Ett resultat av vår klassdag. Snart är ju skolan slut! Vår fyraårig utbildning
är det inte mycket kvar på... Och nu börjar det märkas på klassen.
Under maj månad fanns det dagar då vi både kunde skratta hyteriskt
hela klassen, men också brista ut i gråt. Pressen börjar märkas av...


Ja, det blev en del medeltid den här månaden.
Både lajv och marknad.

Juni


En händelsrik månad! Vad som troligen var den största händelsen var min examen. Teckenspråks- och dövblindtolk, det är numera min yrkestitel. Mitt första tolkuppdrag genomfördes dessutom i juni. En händelse av lite mer historisk karaktär var kronprinsessbröllopet, som Jan-E och jag följde hela dagen, kvällen och en bit in på natten tills det slutade. Dessutom firade vi midsommar i Leksand för första gången. Och midsommar i Leksand, det är inget litet firande inte...

Inget mer examensarbetespluggande, däremot fortsatt körkortspluggande. Det resulterade i att jag klarade teoriprovet. Vilken lättnad!


En radda färska tolkar med sina två lärare (längst till vänster).


Majstångsresning i Gropen.

Juli


En månad som även den var ganska händelserik. Jag klarade kökortet, det var en stor glädje och lättnad! Jan-E och jag blev med systemkamera, även det väldigt efterlängtat. Jag jobbade, badade, gick på loppis, träffade kompisar, körde bil, rensade jordgubbar och njöt av sommaren.


Det blev dopp med mindre smikrande bilder som följd.


Vi åkte till en fäbod och använde flitigt kameran,
både där och på andra platser.


Månaden avslutades med ett vackert bröllop mellan
Evelina och Gustaf!

Augusti


Större delen av augusti bestod av bröllopsresa och semester. Två veckor i Visby, varav den ena var medeltidsveckan, det var vår efterlängtade bröllopsresa. Vi fick vila upp oss, njuta av varandras sällskap, se Visby och bara njuta av tillvaron. Vi fick gå runt i bekväma linnekläder, träffa trevliga människor, njuta av fantastisk eldshow och gråta ikapp med alla andra till Jauvets "Nu dör vi".

Efter våra två veckor på Gotland fortsatte vi semestrandet i både Borås och Göteborg. Det blev till att träffa familj och vänner, alltid lika trevligt. Till slut blev det dags att åka hem och strax efter det började Jan-E sitt nya jobb som lärare på gymnasiet i Leksand. Även jag jobbade en del.


Visby är helt klart en av de mysigaste städerna i Sverige!
Och rejält turisttätt är det också...


Min underbara bröllopsresepartner :)


Väl hemma i Leksand igen blev det bl.a. bärplockning
i trädgården.

September


I sptember började jag frilansa för Gävleborg också. Jobb ibland, hemmafruande ibland. Vi fick besök av tyskar, det var en trevlig upplevelse. Vädret var fint och det blev mycket promenerande med kameran i högsta hugg under den månaden. Det var val i Sverige och till mångas sorg blev Sverigedemokraterna invalda.


Min man och jag hade en grymt oseriös photoshoot.


Äpplen både plockades och mosades. Mums!

Oktober


I oktober fotades det en hel del i det vackra höstvädret. Solsken och vackra färger gör sig bra på bild tycker jag. Dessutom kom säsongens första snö. Det här var också månaden då bilkrånglet började...


Som sagt, sådant här gillar jag.


Ja, och lagar mat gör vi som varje annan månad...

November


Vi började november i Västsverige med äkta boråsiskt höstväder: grått och blött. Det blev bilbesiktning, vänner, skog, begravning och kära återseenden. Det hanns också med ett lajv den här månaden, även om jag nu inte lajvade så mycket utan mest stod i köket. I slutet på månaden beslutade vi oss för att börja titta på något större att flytta till.


Vår fina Caroline fick vi efter många om och men
träffa i Jönköping.


Det blev lussebullsbak hos paret Roos. Och våfflor. Så klart.

December


December började med lite hustittande. Vi blev helt sålda på en gång när vi tittade in hos Hasse och Diana. Annars var december präglad av bilångest. Leta bil, köpa bil, laga bil... Jag blev dessutom sjuk en sväng, det var en ansträgning att göra något alls, inklusive att ligga ner. Som tur var gick det över snabbt.

Julen kom, vi slappnade äntligen av och la jobb, bilproblem, planerande och annat bakom oss och passade på att njuta ett par dagar. Vi trivdes bland juleljus, godis och varandras sällskap.

För att återknyta till början av året gick tvättmaskinen sönder igen. Poetiskt? Enligt mig bara störigt.

Resten är väl närhistoria, men resumén lyder som följande: på vägen ner till Göteborg och annandagsfirande med Jan-E:s sida av släkten, gav bilen upp halvvägs. Trots att bilen blev stående i Kristinehamn medan vi drog vidare till Västsverige, hade vi en bra julledighet med nära och kära. Det gamla året firades av med ett gäng härliga vänner och bockbränning.


En bit av det nya boendet. Jag älskar tapeten!


Traditionsenlig bockbränning.

Och nu ligger ett nytt år framför, och vem vet vad det kommer att bjuda på?